Precis som tekniken underlättat för illasinnade personer att sprida kränkande bilder på barn är tekniken en viktig del av arbetet med att bekämpa dessa.

Utmaningen med att utveckla teknik för att identifiera bilder är att de traditionella metoderna för bildidentifiering är lätta att kringgå. Varje gång du förstorar, förminskar, klipper eller ändrar färg och kontrast så förändrar du bildens unika ID vilket gör det svårt att identifiera den. Teknik som utvecklats av Microsoft Research och som kallas för FotoDNA gör det möjligt att identifiera bilder även efter sådana förändringar. Tekniken bygger på att man delar upp bilden i ett antal sektorer och i varje cell skapas sedan ett histogram över ljusintensitet.

Det går inte att återskapa en bild ifrån ett FotoDNA men det kan användas för att snabbt identifiera samma bilder ifrån en stor mängd.  Förhoppningsvis så kan denna typ av teknik fungera som hjälp för de organisationer som arbetar med att bekämpa barnpornografi på nätet. Tekniken är nu skänkt till National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC) och som kommer arbeta för att sprida denna.

I de två videoklippen beskrivs projektet närmare:

Mobbning över nätet togs upp i ett inslag Rapport för ett tag sedan. Då handlade det om en person som tröttnade på att det inte gick att få hjälp och istället startade en egen tjänst där man kan anmäla övergrepp på nätet.

Samtidigt som mobbningen sker virtuellt är smärtan för den utsatte i högsta grad verklig. Utmaningen med nätmobbning blir särskilt påtagligt när vi ser att ungdomars sociala liv allt mer integreras över nätet. Enligt Datainspektionens årliga undersökning om ungdomars inställning till integritet på nätet upplever varannan person i gruppen 14-18 år att andra varit elaka på internet.

Det finns flera exempel på hur olika sociala mötesplatser arbetar med att försöka upprätthålla ordningen när samtalen får ett allt för högt tonläge, men också hur föräldrar försöker förstå rollen som nätet spelar i deras barns liv.

På Microsoft tror vi att utbildning är ett det främsta sättet att jobba med nätmobbning. Utbildning hjälper ungdomar till att bättre kunna urskilja sociala gränser och kan öka förståelsen för vikten av att skydda sin personliga integritet på nätet. Förmodligen har vi bara sätt början på hur människor i allt större omfattning integrerar nätet i sina liv.

Utmaningen handlar dels om att få ungdomar att tänka en gång extra kring hur de beter sig på nätet, dels att få föräldrar att skaffa kunskap och våga fråga vad deras barn ägnar sig åt på internet.

För oss är det en självklarhet att vara en aktiv partner för nätverket Surfa Lugnt som jobbar för att internet ska vara en trygg plats för barn och unga. Regeringen har visat stort intresse för frågan och har satsat en miljon kronor i projektet.

Datainspektionen har även här lanserat en portal där den som blir kränkt på nätet kan få information.

Det är tydligt att vi måste ge ungdomar bättre verktyg för att hantera den nya miljön på rätt sätt. En idé vore att låta nät-integritet vara en del av läroplanen.

Vi vill att lärare ska ha så hög kompetens att de kan ha ett trovärdigt samtal och undervisa eleverna i hur man blir tryggare på nätet.

Vi på Microsoft Sverige är fast övertygade att den utbildning och kunskap som studerande och arbetstagare har spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att framgångsrikt hävda sig i 2000-talets globaliserade ekonomi.  I en tid när finanskrisen stått för de flesta av rubrikerna tycker vi det är viktigt att visa på betydelsen av att i såväl goda som dåliga tider satsa på kunskap.

Som Per Adolfsson påpekade i sitt inlägg måste vi vara medvetna om att samhället blir allt mer beroende av teknik. Tekniken är också nyckeln till ett effektivare framtida samhälle och näringsliv. Dessutom kan vi, som ett resultat av samhällets klimatvänligare ambition, troligen förvänta oss en ökning av så kallade ”gröna jobb”. Sådana arbeten ställer ofta höga krav på kompetens och kunnande inom framför allt teknik och IT.

Detta skapar nya utmaningar och som jag ser det består de av av två delar. Dels att se till att arbetssökande får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap för att hantera den nya tekniken, något som ökar möjligheterna att få ett jobb. Dels att se till att ungdomar i högre grad söker sig till utbildningar kring IT och naturvetenskap.

För oss som kunskapsintensivt företag är det såklart viktigt att utbildningar kring IT, naturvetenskap och teknik lockar studenter. Genom vårt program Partners in Learning stöttar vi lärare att använda IT i lärandeprocesser, genom DreamSpark erbjuder vi studenter gratis programvara och genom initiativet DigiGirlz försöker vi stimulera tjejer till att jobba med IT. Dessutom samarbetar vi med Arbetsförmedlingen för att ge unga arbetssökande branscherfarenhet.

Förhoppningsvis bidrar vårt arbete till att höja intresset och kunskapen kring IT. Utmaningen är dessvärre stor, vilket olika studier visar.

Frågan är på vilka fler sätt vi - och andra - kan jobba för att möta utmaningen?

”Kundinformation, affärstransaktioner, spårningar, övervakning, beteenderegistrering, uppföljning, kommunikation, film, musik, e-böcker, innehåll skapat av individer, offentligt information, demografisk information, rapporter, marknadsstatistik, nyheter, analyser… Varje dag skapas 15 petabyte data, vilket är åtta gånger informationen på papper i alla amerikanska bibliotek”.  Detta är inledningen på Sveriges IT- arkitekters informationskonferens 2010.

Kan vi konsumera mer information? Vill vi?

Svaret är naturligtvis ja, det finns stora mängder med information i skyddade hamnar utanför Internets hav av information som väntar på att förädlas och användas i innovativa syften. Information som ägs av oss alla och som finns oåtkomligt i olika myndigheters databaser.

Filosofin kring ”öppen data” och synen på att all information ska publiceras är på sätt och vis en gammal idé som bygger på viljan kring ett transparent samhälle.  År 2010 bör dock frågan kring öppen information hanteras med en genomtänkt strategi då information kan utnyttjas av entreprenörer för allas bästa men också missbrukas när den samkörs med annan information. Differentiell integritet är ett ämne som adresserar detta och som jag kommer återkomma djupare till i en annan bloggpost. Utöver integritetsaspekten finns också fog för att fundera på om fullkomlig transparens med information kan ge oönskade effekter som är större än fördelarna. Något som bl.a. professor Lawrence Lessig har gått djupare in på.

Om vi för ett tag lämnar data som innehåller personlig information så finns det parallellt värdefull data som rimligen är lättare att publicera och svårare att missbruka - statistisk, meterologisk eller forskningsinformation. Information som är anonym men som ändå har ett värde i ett digitalt ekosystem som kan förädla och leverera information till rätt person.

Låt oss titta på ett sådant ekosystem ifrån två olika perspektiv; konsument respektive producent.

Konsument

Ifrån en konsuments perspektiv är det intressant att diskutera hur väl förädlad information bör vara ifrån producenten. Man kan använda olika nivåer av förädlad information för olika syften och den bör därför även finnas att tillgå i olika former. Analyserad, pivoterad och aggregerad information kan i många fall vara enklare att använda men den ger inte samma typ av flexibilitet som rådata kan erbjuda. En balansakt blir naturligtvis att bedöma var gränsen går när en producent börjar påverka ekosystemet som vill använda informationen för att leverera tjänster om producenten börjar konkurrera i ekosystemet istället för att leverera. Någon som te.x. Stockholms handelskammare ofta tar upp.

Producent

Ifrån producentperspektivet är det viktigt att man tar uppgiften på stort allvar. När man kopplar in en datakälla i ekosystemet måste den uppfylla ett antal krav för att kunna användas effektivt. Den måste publiceras i öppna format, där XML rimligen bör vara standard. Den borde märkas upp med någon typ av semantisk teknik för att underlätta automatisering men den måste levereras med någon typ av SLA (Service Level Agreement) som visar under vilka förutsättningar informationen finns tillgänglig. Man riskerar annars att skapa svåröverskådliga kedjeeffekter i ekosystemet om en viktig informationskälla plötsligt sluta fungerar eller inte klarar belastningen om den blir populär.

Hur kan olika aktörer samarbeta för att Sverige ska ta ledningen kring detta?

Ett intressant nytt exempel på hur ett samarbete mellan en plattformsleverantör och en dataleverantör ser ut är projekt DALLAS. Konceptet är enkelt, informationsleverantören står för den strukturerade informationskällan och Windows Azure levererar 99,9 % tillgänglighet och ”oändlig” prestanda för att kunna hantera olika och nya scenarios. I DALLAS-plattformen finns även möjligheter att blanda gratis information med information man vill ta betalt för vilket skapar ännu större möjligheter att bygga nya applikationer ovanpå.

I videoklippen kan du se Microsofts chefsarkitekt Ray Ozzie tillsammans med USA’s CIO Vivek Kundra presentera möjligheterna:

I december 2009 träffade Europeiska Kommissionen och Microsoft en överenskommelse kring ett antal konkurrensrättsliga frågor som vi har förhandlat om under en längre tid. Microsoft ingick då en juridiskt bindande överenskommelse som innebär att alla PC-tillverkare och PC-användare ska ha fortsatta möjligheter att välja vilken webbläsare som helst på datorer med Windows, kunna välja vilken webbläsare som helst som standard samt kunna stänga på och av Internet Explorer.

På vår SmartIE8-blogg kan du läsa mer om detta och hur det kommer att fungera.

Välkommen till Microsoft Sveriges blogg för aktuella policy- och samhällsfrågor och till en dialog kring våra perspektiv på aktuella IT-frågor.

Jag heter Per Adolfsson och är VD för Microsoft i Sverige. Sedan Microsoft etablerades 1975 har vårt samhälle genomgått stora förändringar och en stor del av förändringarna beror på framväxten av ny teknik. Detta har i sin tur påverkat hur vi människor tänker och arbetar kring information, kommunikation och samarbete.

Samhällets utveckling har historiskt visat sig vara beroende av dess förmåga att ta till sig ny teknik, något som vi i Sverige varit bra på. Men det stannar inte där, IT har visat sig skapa så pass genomgripande förändringar att vår vardag och samhällsekonomi i allt högre grad tvinnas ihop med den tekniska utvecklingen.

Med ny teknik och nya möjligheter kommer också nya krav, inte minst vad gäller lagstiftning och på vårt sätt att arbeta. Vår förmåga att även fortsättningsvis leva upp dessa krav kommer att inverka på Sveriges ställning i den globala ekonomin.

Mot bakgrund av denna utveckling tycker vi det är viktigt att en bred diskussion förs kring de policyfrågor som ny teknik aktualiserar. Det bör ske på ett sådant sätt att många kan delta och få uttrycka sina åsikter.

Vår ambition är att den här bloggen ska utgöra en arena där ett sådant samtal kan föras. Därför hoppas vi att de tankar och förslag som presenteras här ska stimulera till kommentarer och återkoppling för att diskussionen ska kunna föras vidare.

Själv tror jag att det just nu finns ett par frågeställningar av central betydelse:

För det första, i takt med att allt mer information blir tillgängligt för allt fler ökar kraven på säkerhet och integritet – inte bara för privatpersoner utan också för företag och organisationer. Inte minst aktualiserar utvecklingen kring Molnet flera nya frågeställningar. Med de sociala nätverken kommer inte bara nya möjligheter att kommunicera och engagera utan också frågor kring hur människor ska förhålla sig till sin digitala identitet och de fotspår som lämnas i våra digitala system. Hur mycket information lämnar du själv ut över nätet?

För det andra, teknikens betydelse i skola och arbetsliv ställer stora krav på kunskap och en förmåga att fortsätta lära sig under hela livet. Samhället förutsätter i princip att vi ska förstå och kunna hantera de nya verktygen. Detta ställer krav på att såväl grundutbildning som fortbildning är har annammat den nya tekniken. Varför ges inte varje elev möjlighet att få en egen dator i skolan?

Kring dessa och andra frågor kommer, förutom jag själv, personer som arbetar på Microsoft och har ett särskilt ansvar kring utvecklingen av policyfrågor att skriva. Återkommande skribenter kommer att vara Daniel Akenine, nationell teknologichef, och Anders Johansson, chef för samhällskontakter. Läs mer om dem här.

Vi ser fram emot att ta del av dina tankar och åsikter kring dessa och andra frågeställningar.