Ta då och lyssna på min kollega Ray Pinto som på en minut berättar vad Microsoft och den nya tekniken kan göra för miljön och klimatet.

För några dagar sedan presenterade EU-Kommissionen en ”Digital Agenda for Europe” för perioden 2010-2020.

Kommissionen slår fast ett antal punkter som det bara är att instämma i: IT medför en stor potential för nya jobb, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.

Förutom att vara en övergripande agenda är det bra att rapporten också tar fasta på ett antal konkreta åtgärder. Som särskilt viktigt nämns arbetet med att harmonisera lagstiftningen för tillhandahållande av digitala tjänster inom EU. Något som jag själv har skrivit om tidigare vad gäller Molnet. En sådan harmonisering kan medföra ökat konkurrenskraft för Sverige och Europa.

Vidare tar agendan också upp vikten av att stärka såväl säkerheten som integriteten på nätet. Något som också är särskilt viktigt för att vidhålla ett högt förtroende IT och Internet som helhet samt för  att trygga en fortsatt utveckling av Molnet. Dessutom krävs, för att få bukt med nät-kriminalitet (till exempel botnets), också ett bättre samordnat regelverk som rör jurisdiktionen på Internet.

Det är nu viktigt att EU och medlemsländerna arbetar vidare utifrån agendans slutsatser och omvandlar den till konkreta åtgärder.

 

De senaste åren har det diskuterats en hel del kring hur ett samhälle kan arbeta strategiskt för att människor skall bli ”lyckligare”. Visst finns det en korrelation mellan ”lycka” och levnadstandard men rimligen så når man en nivå där pengar betyder allt mindre för att ge dig ett lyckligt och tillfredställande liv. Så jakten på att förstå vilka faktorer som som verkligen gör dig lyckligt fortsätter naturligtvis. Den naturliga följdfrågan i en sådan här blog blir då om IT kan vara en sådan faktor som gör dig lyckligare ? Vad ger IT för påverkan på ditt liv? Negativ informationsstress eller en postiv känsla av kontroll ? En ny studie ifrån BCS som faktiskt tittat på denna fråga kan möjligen ge en viss insikt kring detta.

Det korta svaret verkar vara ja, IT gör oss lyckligare men i lite olika utsträckning beroende på din situation. 

Kopplingen ser ut ungefär så här:

IT ökar din känsla av frihet och kontroll vilket i sin tur påverkar din känsla av välbefinnande vilket i sin tur gör dig lyckligare. Framförallt så verkar det påverka i högre grad de människor som idag upplever att de inte är delaktiga i samhället och de med lägre utbildning än de med högre utbildning och högre inkomster.  Det är även intressant att se att det verkar som om IT, förutom att påverka vår frihet och kontrollkänsla, även verkar ha en positiv statistisk lyckopåverkan även med dessa effekter borträknande.

Tänk om de kommit fram till att det var tvärtom.

Som jag tidigare har bloggat om är det i dag svensk premiär för TechSoup, en verksamhet som donerar programvaror från bland annat Microsoft till ideella organisationer.

Techsoup startades i USA för 25 år sedan och har sedan dess hjälpt fler än 100 000 organisationer med gratis programvara och kunskap. I Sverige bedrivs verksamheten i samarbete med Forum För Frivilligt Socialt Arbete.

Lanseringen sker i dag på Kulturhuset i Stockholm.

Uppdatering: Se lanseringen i efterhand här.

Computer Sweden och Nyhetsbloggen har också skrivit om TechSoup.

I dag skriver Computer Sweden om Microsofts samarbete med stiftelsen TechSoup.

Microsoft har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete med att sponsra den ideella sektorn. Många frivilligorganisationer jobbar hårt med att samla in pengar till verksamheten och det är naturligt för oss att stötta dem så att de kan sänka sina omkostnader. Det kan till exempel röra sig om organisationer som behöver uppgradera äldre programvara eller få hjälp med mjukvara till ett nytt projekt som kräver investeringar i IT.

En väldigt viktigt poäng är också att ökad användning av IT i verksamheten bidrar till att de kan arbeta bättre, effektivare och smartare för att på så sätt nå sina mål lättare.

Genom vårt samarbete med TechSoup är ambitionen att dels  kunna stödja fler organisationer, dels höja medvetenheten hos frivilligrörelsen att IT kan användas för att förbättra deras verksamhet. Den 18 maj lanseras samarbetet vid ett evenemang på Kulturhuset i Stockholm.

Samtidigt hoppas vi att fler företag ansluter sig till TechSoup för att stödja ideella organisationer. Är ditt företag med?

Går IT inom sjukvården på autopilot sen 90-talet?

Förra veckan så höll jag en presentation på Vitalis med titeln ”Nya IT trender raserar gamla affärsmodeller - är vi på autopilot från -90 talet?” Sjukvården har under många år arbetat strategiskt med att förändra modellen för hur applikationer skall levereras - från en arkitektur med ett ganska tunt infrastrukturberoende till en arkitektur med betydligt mer funktionalitet i infrastrukturen.  Det är en positiv utveckling i grunden men det har samtidigt påverkat ekosystemet mellan leverantörer och beställare på ett sätt som man inte alltid är medveten om och inte heller alltid utnyttjar på ett bra sätt. Teknik ifrån 2010 med affärsmodeller ifrån 2000 skapar friktion.

Modell A: År 2000 – En grund infrastruktur gör att leverantörer bygger in egen infrastruktur:

 

Modell B: År 2010 – En alltmer avancerad infrastruktur ställer stora krav på att den också är globalt ”attraktiv”:

Jag skall inte fördjupa mig i alla delar runt ekosystemet här, men två intressanta effekter kan man reflektera över.

1. Innovationer i en arkitektur enligt modell A blir förbehållna leverantörer av enskilda system medan innovationer i modell B blir allt enklare att skapa själv eller av partners (p.g.a. mindre beroenden)

2. Infrastruktur enligt modell B som är för unik, landberoende eller regionberoende gör det svårare för leverantörer att få global spridning på sina lösningar och motverkar snarare än stimulerar innovationer på plattformen. Sverige blir rimligen ointressant för globala leverantörer eller svenska leverantörer med internationella ambitioner om man är för unik.

Det finns en enkel grundregel kring infrastruktursatsningar man bör reflektera över vid varje beslut:

”- Kan du inte köpa färdig infrastruktur så är det antagligen inte infrastruktur”

I dag arrangerar Microsoft en Innovationsdag på Kulturhuset i Stockholm. Precis avslutades ett seminarium som handlar om Sverige och den digitala underklassen.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att utbildningsväsendet förmår att  lära unga hantera den nya tekniken på ett bra sätt och locka unga till teknikutbildningar. Båda är en förutsättning för att Sverige i framtiden ska lyckas väl i värld där kunskap mer än någonsin är avgörande för ungas möjlighet att hävda sig i samhället.  Därför är det väldigt intressant att få möjlighet att lyssna in vad företrädare för de fackliga organsationerna och politiska partier anser hur problemet bör angripas.

Panelen utgjordes av Mikael Damberg (s), Mats Gerdau (m), Andreas Mörck (Lärarnas Riksförbund), Jimmy Mannung (Lärarförbundet), Björn Åstrand (Umeå School of Education), Eva Pethrus (Microsoft).

Det var flera intressanta perspektiv som panelen tog upp. Bland annat reflekterade Björn Åstrand från Umeå School of Education att när en enkät ställdes till nyexade lärare ansåg en majoritet att de inte hade tillräckliga IT-kunskaper. Men på en senare fråga i samma undersökning kring huruvida de hade saknat något under utbildningen efterfrågade ingen paradoxalt nog mer utbildning kring IT. Hur kommer det sig att denna koppling inte görs?

Även om det inledningsvis lät som en avgrundsdjup skillnad mellan de två politiska representanterna visade sig att de båda var eniga om att det avgörande i sammanhanget inte nödvändigtvis var brist på pengar eller myndigheter utan att det snarare saknades en nationell IT-strategi eller nationell handlingsplan. Mats Gerdau drog erfarenhet från sin tid som kommunalråd i Nacka och menade att det avgörande för deras framgångsrika satsning på IT i skolan inte var pengar utan att de fick skolorna att själva inse att det är viktigt att följa med i tiden och använda den nya tekniken i utbildningen.

Eva Pethrus framhöll att det är viktigt att inte de enskilda lärarnas eller kommuntjänstemännens enskilda intresse får avgöra om elever för den utbildning som behövs.

Sammanfattningsvis visade det sig att panelen var enig om problemen men det visade sig vara svårt att hitta samma enighet kring konkreta lösningar.

Vad har du för idéer kring hur Sverige ska jobba för att minska klyftan kring IT-kunskaper?