De senaste åren har det diskuterats en hel del kring hur ett samhälle kan arbeta strategiskt för att människor skall bli ”lyckligare”. Visst finns det en korrelation mellan ”lycka” och levnadstandard men rimligen så når man en nivå där pengar betyder allt mindre för att ge dig ett lyckligt och tillfredställande liv. Så jakten på att förstå vilka faktorer som som verkligen gör dig lyckligt fortsätter naturligtvis. Den naturliga följdfrågan i en sådan här blog blir då om IT kan vara en sådan faktor som gör dig lyckligare ? Vad ger IT för påverkan på ditt liv? Negativ informationsstress eller en postiv känsla av kontroll ? En ny studie ifrån BCS som faktiskt tittat på denna fråga kan möjligen ge en viss insikt kring detta.

Kopplingen ser ut ungefär så här:

IT ökar din känsla av frihet och kontroll vilket i sin tur påverkar din känsla av välbefinnande vilket i sin tur gör dig lyckligare. Framförallt så verkar det påverka i högre grad de människor som idag upplever att de inte är delaktiga i samhället och de med lägre utbildning än de med högre utbildning och högre inkomster.  Det är även intressant att se att det verkar som om IT, förutom att påverka vår frihet och kontrollkänsla, även verkar ha en positiv statistisk lyckopåverkan även med dessa effekter borträknande.

Tänk om de kommit fram till att det var tvärtom.

Som jag tidigare har bloggat om är det i dag svensk premiär för TechSoup, en verksamhet som donerar programvaror från bland annat Microsoft till ideella organisationer.

Techsoup startades i USA för 25 år sedan och har sedan dess hjälpt fler än 100 000 organisationer med gratis programvara och kunskap. I Sverige bedrivs verksamheten i samarbete med Forum För Frivilligt Socialt Arbete.

Lanseringen sker i dag på Kulturhuset i Stockholm.

Uppdatering: Se lanseringen i efterhand här.

Computer Sweden och Nyhetsbloggen har också skrivit om TechSoup.

I dag skriver Computer Sweden om Microsofts samarbete med stiftelsen TechSoup.

Microsoft har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete med att sponsra den ideella sektorn. Många frivilligorganisationer jobbar hårt med att samla in pengar till verksamheten och det är naturligt för oss att stötta dem så att de kan sänka sina omkostnader. Det kan till exempel röra sig om organisationer som behöver uppgradera äldre programvara eller få hjälp med mjukvara till ett nytt projekt som kräver investeringar i IT.

En väldigt viktigt poäng är också att ökad användning av IT i verksamheten bidrar till att de kan arbeta bättre, effektivare och smartare för att på så sätt nå sina mål lättare.

Genom vårt samarbete med TechSoup är ambitionen att dels  kunna stödja fler organisationer, dels höja medvetenheten hos frivilligrörelsen att IT kan användas för att förbättra deras verksamhet. Den 18 maj lanseras samarbetet vid ett evenemang på Kulturhuset i Stockholm.

Samtidigt hoppas vi att fler företag ansluter sig till TechSoup för att stödja ideella organisationer. Är ditt företag med?

Går IT inom sjukvården på autopilot sen 90-talet?

Förra veckan så höll jag en presentation på Vitalis med titeln ”Nya IT trender raserar gamla affärsmodeller - är vi på autopilot från -90 talet?” Sjukvården har under många år arbetat strategiskt med att förändra modellen för hur applikationer skall levereras - från en arkitektur med ett ganska tunt infrastrukturberoende till en arkitektur med betydligt mer funktionalitet i infrastrukturen.  Det är en positiv utveckling i grunden men det har samtidigt påverkat ekosystemet mellan leverantörer och beställare på ett sätt som man inte alltid är medveten om och inte heller alltid utnyttjar på ett bra sätt. Teknik ifrån 2010 med affärsmodeller ifrån 2000 skapar friktion.

Modell A: År 2000 – En grund infrastruktur gör att leverantörer bygger in egen infrastruktur:

Modell B: År 2010 – En alltmer avancerad infrastruktur ställer stora krav på att den också är globalt ”attraktiv”:

Jag skall inte fördjupa mig i alla delar runt ekosystemet här, men två intressanta effekter kan man reflektera över.

1. Innovationer i en arkitektur enligt modell A blir förbehållna leverantörer av enskilda system medan innovationer i modell B blir allt enklare att skapa själv eller av partners (p.g.a. mindre beroenden)

2. Infrastruktur enligt modell B som är för unik, landberoende eller regionberoende gör det svårare för leverantörer att få global spridning på sina lösningar och motverkar snarare än stimulerar innovationer på plattformen. Sverige blir rimligen ointressant för globala leverantörer eller svenska leverantörer med internationella ambitioner om man är för unik.

Det finns en enkel grundregel kring infrastruktursatsningar man bör reflektera över vid varje beslut:

”- Kan du inte köpa färdig infrastruktur så är det antagligen inte infrastruktur”

I dag arrangerar Microsoft en Innovationsdag på Kulturhuset i Stockholm. Precis avslutades ett seminarium som handlar om Sverige och den digitala underklassen.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att utbildningsväsendet förmår att  lära unga hantera den nya tekniken på ett bra sätt och locka unga till teknikutbildningar. Båda är en förutsättning för att Sverige i framtiden ska lyckas väl i värld där kunskap mer än någonsin är avgörande för ungas möjlighet att hävda sig i samhället.  Därför är det väldigt intressant att få möjlighet att lyssna in vad företrädare för de fackliga organsationerna och politiska partier anser hur problemet bör angripas.

Panelen utgjordes av Mikael Damberg (s), Mats Gerdau (m), Andreas Mörck (Lärarnas Riksförbund), Jimmy Mannung (Lärarförbundet), Björn Åstrand (Umeå School of Education), Eva Pethrus (Microsoft).

Det var flera intressanta perspektiv som panelen tog upp. Bland annat reflekterade Björn Åstrand från Umeå School of Education att när en enkät ställdes till nyexade lärare ansåg en majoritet att de inte hade tillräckliga IT-kunskaper. Men på en senare fråga i samma undersökning kring huruvida de hade saknat något under utbildningen efterfrågade ingen paradoxalt nog mer utbildning kring IT. Hur kommer det sig att denna koppling inte görs?

Även om det inledningsvis lät som en avgrundsdjup skillnad mellan de två politiska representanterna visade sig att de båda var eniga om att det avgörande i sammanhanget inte nödvändigtvis var brist på pengar eller myndigheter utan att det snarare saknades en nationell IT-strategi eller nationell handlingsplan. Mats Gerdau drog erfarenhet från sin tid som kommunalråd i Nacka och menade att det avgörande för deras framgångsrika satsning på IT i skolan inte var pengar utan att de fick skolorna att själva inse att det är viktigt att följa med i tiden och använda den nya tekniken i utbildningen.

Eva Pethrus framhöll att det är viktigt att inte de enskilda lärarnas eller kommuntjänstemännens enskilda intresse får avgöra om elever för den utbildning som behövs.

Sammanfattningsvis visade det sig att panelen var enig om problemen men det visade sig vara svårt att hitta samma enighet kring konkreta lösningar.

Vad har du för idéer kring hur Sverige ska jobba för att minska klyftan kring IT-kunskaper?

Jag tror att alla kan hålla med om att den digitala världen ger allt fler tillgång till material och kultur utan att behöva besöka föremålen i verkligheten. Ofta anser man nog dock att den digitala varianten är ett substitut för det verkliga föremålet, åtminstone känslo- och upplevelsemässigt. Och det ligger en del i detta, att stå framför Mona Lisa kan inte ersättas av att titta på henne ifrån en datorskärm. Eller?

En god vän till mig, Ronnie Saurenmann ifrån Microsoft Schweiz, har gjort en fantastisk insats i att faktiskt ta upplevelsen av föremål ett steg ytterligare i realism och i flera avseende uppleva föremålen på ett starkare sätt än vad du skulle kunna göra på ett museum.

Vill du uppleva samma sak? Stäng av din epost. Stäng ner dina andra öppna program. Ta ett djupt andetag och klicka här.

Den 25 mars arrangerade Microsoft Sverige under EU Sustainable Energy Week ett seminarium i Bryssel om hur IT kan bidra till att minska mängden koldioxidutsläpp i atmosfären. Bland annat deltog miljökommissionär Connie Hedergaards stabschef Peter Vis, Dennis Pamlin från Världsnaturfonden och Microsofts Chief Environmental Strategist Rob Bernard.

Under seminariet drogs en hel del intressanta slutsatser, som till exempel att om 20 procent av affärsresandet i EU ersattes av så kallad Unified Communications så skulle det kunna bidra till att varje år spara cirka 25 miljoner ton koldioxid. Dessutom visades en hel del väldigt spännade projekt kring klimatet som på ett intressant sätt utnyttjar de möjligheter som tekniken ger.

Låt mig tipsa om några bra länkar:

Eye on Earth är en site som Europeiska Miljöbyrån (EEA) och Microsoft ligger bakom. Tanken är att samla statistiska uppgifter om miljö och klimat genom att EU-medborgare skickar in sina egna observationer.

Bend the Trend är en site som samlar och visar grafiskt visar enskilda personers åtgärder för att spara på miljön.

På den danska siten Map My Climate kan du mäta och följa hur ditt leverne påverkar klimatet.

Sist men inte minst är ideen bakom Green Wave Reality väldigt spännande. Genom deras IT-lösningen bidrar den till att sänka energiförbrukningen i ditt hem.

Har du tips om fler bra siter som visar spännande koncept och lösningar kring klimatet?

Jag har i flera tidigare inlägg skrivit om den digitala klyftan i Sverige. Delvis med utgångspunkt i att Sveriges framtida konkurrenskraft riskerar sjunka om den inte klyftan minskar, delvis med utgångpunkt i att näringslivet har en viktig roll i att bidra och uppmärksamma problematiken.

I ett intressant blogginlägg på Skolverkets blogg Omvärldsbloggen skriver Stefan Pålsson om en kommande rapport från OECD under namnet ”Are the New Millennium Learners Making the Grade?”. Läs rapporten här. Tesen är att den digitala klyftan bland barn och unga har förändrats och egentligen är mer komplicerad än vad vi tror.

Stefan skriver träffsäkert med utgångspunkt i rapporten om den rådande uppfattningen att det skulle räcka med att eleverna har kunskap om hur datorer för att nya möjligheter i lärandet ska utnyttjas fullt ut. Istället konstateras i rapporten att sambandet inte alls är så enkelt. När i princip alla elever har grundläggande förmåga att hantera en dator är det istället viktigt att fokusera på att omsätta kunskapen för att eleverna verkligen ska kunna tillgodogöra sig teknikutvecklingen fullt ut och höja nivån i lärandet. Häri ligger den nya digitala klyftan, att utveckla ”21st Century Skills”.

“En viktig åtgärd är att öka medvetenheten bland pedagoger, föräldrar och beslutsfattare om betydelsen av att it-användningen integreras i skolans undervisning. Rapporten pekar också på vikten av att närmare definiera vad dessa ”21st Century Skills” egentligen är och hur undervisningen ska se ut för att eleverna ska utveckla dem.”

Ett spännande exempel på hur den nya digitala klyftan kan mötas är Stockholm Stads pilotprojekt med Mattecoacher på nätet. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad, KTH, Stockholms Universitet och Microsoft Läs mer i Stockholm Stads egen tidningen “Lärar” här.

Har du fler exempel på samarbetsprojekt som fokuserar på att minska den digitala klyftan?

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) skriver i en rapport att 3,2 miljoner svenskar använder inte Internet alls eller i väldigt liten utsträckning. Dagens Nyheter rapporterade om det här.

Enligt undersökningen är det  framför allt äldre och personer med låg utbildning, långtidsarbetslösa och andra i svag socioekonomisk ställning som saknar kunskap om Internet.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur Sverige måste öka sitt teknikkunnande. Likväl som det är viktigt att det offentliga inser vikten av att fortbilda såväl arbetssökande som äldre kring hur man använder IT i vardagen och arbetsliv är det också viktigt att näringslivet engagerar sig. Microsoft arbetar aktivt och långsiktigt med att öka kunskapen och minska trösklarna för användare att både använda och ta till sig ny teknik.

För att ge ett exempel har Microsoft under flera år aktivt sponsrat landets olika Seniornet-föreningar. Föreningarna arbetar bland annat med att genom olika utbildningar främja seniorers användning av de möjligheter som IT ger i samhället. Något som även statsministern har upptäckt.

Om inte många aktörer förmår att stödja de som inte har kunskap att ta del av den nya tekniken kan det finnas en risk att de förs åt sidan i samhället, samtidigt som Sveriges konkurrenskraft minskar. Att folk har tillgång till bredband är en del av detta, men vi får inte glömma bort att det också krävs kunskap för att uttnyttja det nya tekniken.