I dag torsdag gick vårt sista seminiarium under Almedalsveckan av stapeln. Glädjade nog var även intresset för att lära sig mer om en hälsodagbok på nätet stort, så stort att extra stolar fick ordnas till vår seminarielokal.

Microsoft Sveriges nationella teknikchef Daniel Akenine inledde med att berätta vad som händer med informationen i vårt samhälle och hur patientinformation gått från att självklart ägas av vårdgivaren till att vilja ägas av patienten själv.

HealthVault är en lösning som låter patienten själv styra över sin vårdinformation och välja vem som man vill dela den med. Gamla pyramider vänds alltså.

Anders Olausson från Europeans Patient Forum pratade om att e-hälsa i grund och botten är väldigt viktig för patienten men att det krävs ”healh literacy” för att medborgarna ska kunna ta del och utnyttja e-hälsolösningar annars riskerar det att utvecklas en digital klyfta i samhället.

Den efterkommande diskussionen blev väldigt spännande kring hur hälsoinformation ska delas, hanteras och lagras och hur just den typen av information är särskilt viktig att hålla säker. Dessutom är det precis lika viktigt att kunna ändra beslutet att dela vårdinformation – patienten måste ha makten att ångra.

Länktips: Patient like me.

Vill passa på att tipsa om en intressant intervju med Craig Mundie, Chief Research and Strategy Officer på Microsoft, där han diskuterar utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård.

Bland annat beskriver han hur ökad användning av e-health-lösningar kan bidra till att både höja kvaliteten i sjukvården och göra den mer kostnadseffektiv. Med sjukvården som utgångspunkt pratar han också om hur integritet och säkerhet behöver utvecklas för att skydda information om patienten i molnet.

Se intervjun nedan:

Kan du få ökad säkerhet utan att offra integritet?

Gammal visdom säger dig att om du vill ha en ökad säkerhet så måste du vara beredd offra en del av din integritet. Har du provat att gå på ett flygplan det sista årtiondet så förstår du vad jag menar. Vad skulle hända om du skulle kunna bryta detta mönster? Tänk om du skulle kunna få både integritet och säkerhet samtidigt?

2004 introducerade forskaren Stefan Brands en process kallad U-prove för att adressera denna utmaning och 2008 köpte Microsoft upp denna teknologi. Stefan och hans medarbetare har sedan dess arbetat för att integrera idéerna i Microsofts teknologier och idag kan vi börja se resultatet av deras arbete.

Ett ”Need-to-Know” Internet

Tankarna kring att i varje situation veta precis så mycket som krävs för att utföra en uppgift men inte mer kommer ifrån militärt tänkande där risken för läckande information kan innebära att faran ökar för en operation. Samma principer gäller även på Internet där du sprider (ofta omedvetet) mängder med information om dig själv i sammanhang där de fastnar och senare kan utnyttjas i andra syften. Utmaningen är att i varje sådant sammanhang ge exakt så mycket information om dig själv som du behöver ge för att lösa en uppgift men inte en digital bit mer. Kanske även förbli anonym i scenarier där interaktionen inte kräver din unika identitet utan snarare någon annan egenskap hos dig som du vill bevisa (t.ex. ålder).

U-prove

U-prove är en teknologi för att kunna skapa sådana fungerande scenarier och säkerställa att man inte röjer mer information än nödvändigt. Jag har följt U-prove teknologin i flera år och det är roligt att nu kunna annonsera ut att vi nu öppnar upp allt intellektuellt kapital som är associerat till U-prove och släpper det under Microsoft Open Specifikation Promise . Vi släpper samtidigt två stycken bibliotek som öppen källkod under båda Java och C# så att utvecklare kan börja använda denna teknologi på riktigt.

Framtidens Internet blev just lite bättre.

Se en video som beskriver hur man kan låna böcker på bibliotek och hur studenter kan ge feedback på lärare utan att behöva röja sin identitet och undvika spårbarhet (dubbelklicka för att öppna i helskärm).

IDG skriver här

”Kundinformation, affärstransaktioner, spårningar, övervakning, beteenderegistrering, uppföljning, kommunikation, film, musik, e-böcker, innehåll skapat av individer, offentligt information, demografisk information, rapporter, marknadsstatistik, nyheter, analyser… Varje dag skapas 15 petabyte data, vilket är åtta gånger informationen på papper i alla amerikanska bibliotek”.  Detta är inledningen på Sveriges IT- arkitekters informationskonferens 2010.

Kan vi konsumera mer information? Vill vi?

Svaret är naturligtvis ja, det finns stora mängder med information i skyddade hamnar utanför Internets hav av information som väntar på att förädlas och användas i innovativa syften. Information som ägs av oss alla och som finns oåtkomligt i olika myndigheters databaser.

Filosofin kring ”öppen data” och synen på att all information ska publiceras är på sätt och vis en gammal idé som bygger på viljan kring ett transparent samhälle.  År 2010 bör dock frågan kring öppen information hanteras med en genomtänkt strategi då information kan utnyttjas av entreprenörer för allas bästa men också missbrukas när den samkörs med annan information. Differentiell integritet är ett ämne som adresserar detta och som jag kommer återkomma djupare till i en annan bloggpost. Utöver integritetsaspekten finns också fog för att fundera på om fullkomlig transparens med information kan ge oönskade effekter som är större än fördelarna. Något som bl.a. professor Lawrence Lessig har gått djupare in på.

Om vi för ett tag lämnar data som innehåller personlig information så finns det parallellt värdefull data som rimligen är lättare att publicera och svårare att missbruka - statistisk, meterologisk eller forskningsinformation. Information som är anonym men som ändå har ett värde i ett digitalt ekosystem som kan förädla och leverera information till rätt person.

Låt oss titta på ett sådant ekosystem ifrån två olika perspektiv; konsument respektive producent.

Konsument

Ifrån en konsuments perspektiv är det intressant att diskutera hur väl förädlad information bör vara ifrån producenten. Man kan använda olika nivåer av förädlad information för olika syften och den bör därför även finnas att tillgå i olika former. Analyserad, pivoterad och aggregerad information kan i många fall vara enklare att använda men den ger inte samma typ av flexibilitet som rådata kan erbjuda. En balansakt blir naturligtvis att bedöma var gränsen går när en producent börjar påverka ekosystemet som vill använda informationen för att leverera tjänster om producenten börjar konkurrera i ekosystemet istället för att leverera. Någon som te.x. Stockholms handelskammare ofta tar upp.

Producent

Ifrån producentperspektivet är det viktigt att man tar uppgiften på stort allvar. När man kopplar in en datakälla i ekosystemet måste den uppfylla ett antal krav för att kunna användas effektivt. Den måste publiceras i öppna format, där XML rimligen bör vara standard. Den borde märkas upp med någon typ av semantisk teknik för att underlätta automatisering men den måste levereras med någon typ av SLA (Service Level Agreement) som visar under vilka förutsättningar informationen finns tillgänglig. Man riskerar annars att skapa svåröverskådliga kedjeeffekter i ekosystemet om en viktig informationskälla plötsligt sluta fungerar eller inte klarar belastningen om den blir populär.

Hur kan olika aktörer samarbeta för att Sverige ska ta ledningen kring detta?

Ett intressant nytt exempel på hur ett samarbete mellan en plattformsleverantör och en dataleverantör ser ut är projekt DALLAS. Konceptet är enkelt, informationsleverantören står för den strukturerade informationskällan och Windows Azure levererar 99,9 % tillgänglighet och ”oändlig” prestanda för att kunna hantera olika och nya scenarios. I DALLAS-plattformen finns även möjligheter att blanda gratis information med information man vill ta betalt för vilket skapar ännu större möjligheter att bygga nya applikationer ovanpå.

I videoklippen kan du se Microsofts chefsarkitekt Ray Ozzie tillsammans med USA’s CIO Vivek Kundra presentera möjligheterna:

Välkommen till Microsoft Sveriges blogg för aktuella policy- och samhällsfrågor och till en dialog kring våra perspektiv på aktuella IT-frågor.

Jag heter Per Adolfsson och är VD för Microsoft i Sverige. Sedan Microsoft etablerades 1975 har vårt samhälle genomgått stora förändringar och en stor del av förändringarna beror på framväxten av ny teknik. Detta har i sin tur påverkat hur vi människor tänker och arbetar kring information, kommunikation och samarbete.

Samhällets utveckling har historiskt visat sig vara beroende av dess förmåga att ta till sig ny teknik, något som vi i Sverige varit bra på. Men det stannar inte där, IT har visat sig skapa så pass genomgripande förändringar att vår vardag och samhällsekonomi i allt högre grad tvinnas ihop med den tekniska utvecklingen.

Med ny teknik och nya möjligheter kommer också nya krav, inte minst vad gäller lagstiftning och på vårt sätt att arbeta. Vår förmåga att även fortsättningsvis leva upp dessa krav kommer att inverka på Sveriges ställning i den globala ekonomin.

Mot bakgrund av denna utveckling tycker vi det är viktigt att en bred diskussion förs kring de policyfrågor som ny teknik aktualiserar. Det bör ske på ett sådant sätt att många kan delta och få uttrycka sina åsikter.

Vår ambition är att den här bloggen ska utgöra en arena där ett sådant samtal kan föras. Därför hoppas vi att de tankar och förslag som presenteras här ska stimulera till kommentarer och återkoppling för att diskussionen ska kunna föras vidare.

Själv tror jag att det just nu finns ett par frågeställningar av central betydelse:

För det första, i takt med att allt mer information blir tillgängligt för allt fler ökar kraven på säkerhet och integritet – inte bara för privatpersoner utan också för företag och organisationer. Inte minst aktualiserar utvecklingen kring Molnet flera nya frågeställningar. Med de sociala nätverken kommer inte bara nya möjligheter att kommunicera och engagera utan också frågor kring hur människor ska förhålla sig till sin digitala identitet och de fotspår som lämnas i våra digitala system. Hur mycket information lämnar du själv ut över nätet?

För det andra, teknikens betydelse i skola och arbetsliv ställer stora krav på kunskap och en förmåga att fortsätta lära sig under hela livet. Samhället förutsätter i princip att vi ska förstå och kunna hantera de nya verktygen. Detta ställer krav på att såväl grundutbildning som fortbildning är har annammat den nya tekniken. Varför ges inte varje elev möjlighet att få en egen dator i skolan?

Kring dessa och andra frågor kommer, förutom jag själv, personer som arbetar på Microsoft och har ett särskilt ansvar kring utvecklingen av policyfrågor att skriva. Återkommande skribenter kommer att vara Daniel Akenine, nationell teknologichef, och Anders Johansson, chef för samhällskontakter. Läs mer om dem här.

Vi ser fram emot att ta del av dina tankar och åsikter kring dessa och andra frågeställningar.