I gårdagens Svenska Dagbladet publicerades en artikel som berörde säkerheten i Molnet. Med anledning av den publicerar samma tidning i dag en text från min bloggkollega Daniel Akenine som tillsammans med Predrag Mitrovic och Anders Kingstedt tar tillfället i akt och bemöter ett antal felaktiga påståenden.

Läs den här.

Jag har tidigare skrivit om att en ökad användning av molntjänster kan leda till väldigt stora klimatvinster  för små- och mellanstora företag. För företag upp till 100 anställda kan en flytt till Molnet innebära en energibesparing på uppemot 90 procent.

Nu har ännu en studie publicerats som visar att Molnet kan spara på miljön. Den här gången är det analysföretaget Pike Research som menar att en ökad användning av molntjänster kan medföra substantiella energibesparingar.

Ju fler företag som flyttar sina tjänster till molnet desto större energibesparing. Om 10 år väntas den ökade användningen av molntjänster innebära att världens samlade datacenter minskar sin energianvändning med 38 procent jämfört ett scenario utan molntjänsterna.

IDG skriver om rapporten här.

I går deltog jag på ett seminarium om grön IT som Näringsdepartementet och branschorganisationen IT- och Telekomföretagen anordnade. Det var tre fullspäckade timmar med talare från såväl offentlig sektor som näringsliv.

Talade gjorde bland andra Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister, Colette Maloney, chef för kommissionens enhet IT för hållbar tillväxt och Per Ankersjö, miljöborgarråd i Stockholm.

För er som inte hade möjlighet att delta på seminariet så går det att se en webbsändning av evenemanget i efterhand via regeringens hemsida. Jag kan också rekommendera läsning av den rapport som regeringen presenterade. Den ger en bra sammanfattning över hur IT används och kan användas för att på olika samhällsområden minska vår gemensamma påverkan på miljön.

Cirka 1,75 procent av koldioxidutsläppen i Europa kommer från användning av IT-utrustning. En andel som går att minska genom implantering av grön teknik i själva hårdvaran. Den stora besparingspotentialen finns istället vad gäller hur IT i sig kan bidra till att minska utsläppen på andra områden. Enligt kommissionen kan en minskning om uppemot 15 procent uppnås inom samhällets samtliga sektorer fram till år 2020. Men att nå dit krävs ett strukturerat och välgenomtänkt arbete.

Som intressant exempel från seminariet nämndes bland annat hur STOKAB vid uppförande av sin senaste knytpunkt för bredband belägen i ett bergrum under en skola i Stockholm använder överskottsvärmen för att värma skolan. Vid full drift kommer skolan få cirka 100 kW till sitt värmesystem. Läs mer här.

Borgarrådet Per Ankersjö nämnde att Stockholms stad numera sparar en stor mängd energi varje år bara genom att låta kommunens datorer använda de smarta energispararfunktioner som finns inbyggda i Windows 7.  Det handlar om enkla saker såsom att ljusstyrkan på bildskärmen på bärbara datorer minskar när datorn inte används på en stund, eller att försätta datorn i ett viloläge när de inte används. En annan sak är att själva nätvärksuttaget försätts i vänteläge om användaren drar ut nätverkssladden. Liknande väntelägen finns för de korta stunder som användaren inte använder datorn, till och med mellan tangentnertryckningar. Läs om andra exempel i vårt faktablad.

Förra veckan anordnade Microsoft konferensen Goverment Leaders Forum (GLF) i London. Deltagare från hela Europa samlades för att under en dag diskutera och utbyta idéer om hur hållbar ekonomisk tillväxt ska kunna uppnås i Europa och på vilket sätt som den offentliga sektorn kan bidra för att nå de uppsatta målen.

EU-kommissionens framtidsstrategi Europa 2020 är ett viktigt dokument i detta sammanhang. Inte minst för att det också tydligt sätter tekniken i centrum för Europas framtida konkurrenskraft. För såväl ökad innovation som höjd produktivitet spelar IT en avgörande roll. För att ta ett exempel kan nämnas hur övergången till Molntjänster bidrar till att öka effektiviteten. Inte minst är svenska Röda Korset ett bra exempel på smart användning av ny teknik kan bidra till såväl ekonomisk besparing som ökad effektivitet.

Därför var det också särskilt roligt att Kommissionens ordförande José Manuel Barroso öppnade tillställningen. Se hans introduktionstal nedan:

Det konstateras ofta att en övergång till molntjänster medför såväl minskade kostnader som förbättrade lagringsmöjligheter och ökad flexibilitet. Nu står det även klart att en ytterligare positiv effekt är minskad påverkan på miljön.

Enligt en nyligen publicerad studie, som Microsoft, Accenture och WSP Environment & Energy genomfört, har företag som använder molnet möjlighet att genom bland annat minskad energianvändning  få ner sin energianvändning och utsläpp av växthusgaser med 30 procent eller mer, jämfört med om de skulle använt en egen IT-infrastruktur.

Genom att använda sig av stora datacenter kan molntjänster dra nytta av stordriftsfördelar och effektivitetsvinster som inte enskilda IT-avdelningar kan komma i närheten av. Ju mindre företag desto större blir klimatvinsten. Enligt studien kan en organisation med upp till 100 användare få ner sin energianvändning och koldioxidutsläpp med upp till 90 procent genom att flytta över till molnet.

I rapporten återges en intressant fallstudie som gjorts över ett stort konsumentvaruföretag. Företaget i fråga skulle kunna minska sina motsvarande utsläpp med 32 procent genom att flytta över 50 000 e-postanvändare i Nordamerika och Europa till Microsofts molntjänster.

Ta del av hela rapporten ”Cloud Computing and Sustainability: The Environmental Benefits of Moving to the Cloud” här.

Läs mer om Accenture här, och om WSP Enviroment & Energy här.

Update: IDG skriver om rapporten också.

I samband med internationella läs- och skrivkunnighetsdagen den 8 september presenterade UNESCO en ny portal som syftar till att stödja och uppmärksamma det globala arbetet för ökad läs- och skrivkunnighet. För Microsoft är det självklart att vara engagerad i UNESCOS projekt. Särskilt mot bakgrund som att det enligt uppskattningar finns över 796 miljoner vuxna analfabeter världen över. Samtidigt går nästan 68 miljoner barn inte i skolan och löper därför en stor risk att växa upp utan att ha lärt sig att läsa och skriva.

Att få ner antalet icke läs- och skrivkunniga är verkligen en global utmaning. Målet att siffrorna ska vara halverade vid 2015 är också ett av de specifika mål som finns inom ramen för FN:s årtionde för läs- och skrivkunnighet.

Den nya portalen som heter “Knowledge an Innovations Network for Literacy” (KINL) har skapats genom stöd av Microsoft och Verizon.  Syftet med portalen är att fungera som en global arbetsyta där forskare och andra kan ansluta sig, dela information och diskutera läs- och skrivkunnighetsfrågor. Förhoppningsvis kan den bidra till namnet, att främja kreativitet och innovation i det fortsatta arbetet.

Läs mer om Microsofts samarbete med UNESCO här.

I fredags besökte jag och några av mina kollegor barnhemmet Vaggan (eller Lopselis som det heter på Litauiska) som ligger i Kaunas, Litauen. På barnhemmet bor för närvarande drygt åttio föräldralösa barn i åldrarna 0-3 år varav över hälften lider av svåra neurologiska sjukdomar.

Microsoft Sverige och vår personal har under flera år aktivt jobbat med att stötta barnhemmet genom den svenska stiftelsen Vaggan. Det har under åren handlat om att samla in pengar och saker såsom möbler, vitvaror och datorer. Under de senaste åren har resurserna fokuserats på arbetet med att rusta upp och modernisera ett habiliteringscenter som är beläget i ett hus som tidigare var i princip fallfärdig. Bland annat har taket lagats, mögelskador sanerats och vitvaror bytts ut.

Anledningen till besöket i fredags var nu att huset sedan en tid tillbaka är färdig. Det var dags för invigning tillsammans med andra givare och sponsorer. Det var glädjande att på plats kunna konstatera att det hårda arbetet gett resultat – numera står där ett fint och fräscht hus som barnen kan använda. Istället för att barnhemmet ska lägga sina begränsade resurser på det yttre kan de istället fokusera på det inre – behandling och stöd till barnen.

Det är viktigt att framhålla att grunden för Microsofts delaktighet hela tiden utgått från vår engagerade personal som verkligen arbetat hårt för att stödja arbetet. Just därför slutar vi inte stödja barnhemmet när nu arbetet går vidare i nästa fas.

Se till att stödja Vaggan du också! Läs mer på deras hemsida hur du och ditt företag kan hjälpa till, börja med att titta på deras behovslista.

Dessutom kan du gå med i deras Facebook-grupp för att löpande få information om arbetet.

Tidigare på bloggen har vi några inlägg uppmärksammat den digitala klyftan. Ny termin i skolan innebär också att succén med mattecoacherna är igång igen. Via Windows Live Messenger får ungdomar i Stockholm via Internet möjlighet till fri läxhjälp i matematik. Alla elever från årskurs 6 och uppåt, gymnasiet och komvux omfattas. Mattecoacherna som sitter på andra sidan och hjälper eleverna är matematiklärarstudenter. Tjänsten är en utmärkt illustration på hur det går att använda den moderna tekniken i utbildningen för att barn och unga ska kunna förbättra sina kunskaper i matematik. Just nu finns möjligheten för elever i Stockholm, Södertälje, Borlänge, Falun, och Älvkarleby.

Tjänsten är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, KTH learning Lab och Microsoft, Partnerskap i Lärande. Läs mer om projektet här.

Se en videointervju med projektledaren Stefan Stenbom.

Jag har tidigare bloggat om det viktiga arbetet med att främja Sverige och Europas position i den globala ekonomin. En intressant värdemätare presenterades precis nyligen av Ernst & Young som för åttonde gången har genomfört sin årliga ”European Attractiveness Survey”.

En konsekvens av den globala konjunkturnedgången under förra året blev bland annat en kraftig minskning av utländska direktinvesteringar i Europa på nästan 40 %. Trots detta kvarstår Europa som den i världen mest attraktiva regionen att investera i.

Detta har skett samtidigt som den globala ekonomin i allt högre grad förvandlas till en multipolär värld där framförallt Kina, Indien och Brasilien men även Mellanöstern har seglat upp som en tydlig ekonomisk motpol till Nordamerika, Europa och Japan. Ekonomer räknar med att år 2050 kan Brasilien, Ryssland, Indien och Kina tillsammans med Indonesien, Mexiko och Turkiet ha ett större BNP-värde än de nuvarande G7-länderna.

Mot bagrund av det menar studien från Ernst&Young att Europa saknar såväl ett nödvändigt politiskt engagemang för att stärka Europas position som en tydlighet i vilken riktning man vill röra sig. Deras studie bygger på intervjuer med över 800 företagsledare och svaren visar att politiken behöver agera kraftfullt om inte Europa ska tappa investeringar till andra dynamiska regioner.

Som exempel nämns i studien att har Kina (39%) precis gått förbi Europa (38%) som den mest attraktiva regionen för utländska direktinvesteringar. Bara i Sverige vi sett en minskning i utländska investeringsprojekt på över 30 procent mellan 2008 och 2009.

Tittar vi enbart på de nordiska länderna ser vi en tydlig minskning av utländska direktinvesteringar under 2009. Totalt finns bara 124 projekt, vilket innebär en minskning med 40 % från 2008. En stor del kan säkert tillskrivas finanskrisen. Men frågan är hur Sverige ska agera för att återta de förlorade investeringarna.

Utifrån studiens intervjusvar ser investerare Kina, Indien och Österopa som viktiga områden för investeringar  de kommande tre åren. Troligtvis kommer också städer och kluster i de tre regionerna att väldigt attraktiva för satsningar kring ny forskning och olika innovationsprojekt. Västeuropa, som för närvarande rankas som det näst mest populära destination för utländska direktinvesteringar, tappar kraftigt vad gäller framtida attraktionskraft.

Enligt studien menar nästan 30 % av de svarande att Europas politiker måste jobba mer med att stödja framväxten av ny teknik och innovation. Samtidigt som 36 % tror att just IT-sektorn kommer att vara det som driver Europas ekonomi framåt de kommande åren.

Vi ser alltså en skarp konkurrens mellan olika delar i världsekonomin där bilden bland investerare är att Europa tappar i attraktionskraft. Något som i förlängningen riskerar att påverka jobb och ekonomi i Sverige. Särskilt som vi just nu befinner oss i valtider är det intressant att fundera över vad våra politiker egentligen gör för att Europa och Sverige även i framtiden ska ha ledatröjan.

I dag torsdag gick vårt sista seminiarium under Almedalsveckan av stapeln. Glädjade nog var även intresset för att lära sig mer om en hälsodagbok på nätet stort, så stort att extra stolar fick ordnas till vår seminarielokal.

Microsoft Sveriges nationella teknikchef Daniel Akenine inledde med att berätta vad som händer med informationen i vårt samhälle och hur patientinformation gått från att självklart ägas av vårdgivaren till att vilja ägas av patienten själv.

HealthVault är en lösning som låter patienten själv styra över sin vårdinformation och välja vem som man vill dela den med. Gamla pyramider vänds alltså.

Anders Olausson från Europeans Patient Forum pratade om att e-hälsa i grund och botten är väldigt viktig för patienten men att det krävs ”healh literacy” för att medborgarna ska kunna ta del och utnyttja e-hälsolösningar annars riskerar det att utvecklas en digital klyfta i samhället.

Den efterkommande diskussionen blev väldigt spännande kring hur hälsoinformation ska delas, hanteras och lagras och hur just den typen av information är särskilt viktig att hålla säker. Dessutom är det precis lika viktigt att kunna ändra beslutet att dela vårdinformation – patienten måste ha makten att ångra.

Länktips: Patient like me.