För fem år sedan så lanserade Microsoft sitt program ”IP Ventures” med målsättningen att öppna interna innovationer inom Microsoft för nystartade företag. Microsoft investerar varje år c:a 70 miljarder kr i forskning och utveckling. En del av denna forskning hamnar i våra egna produkter men en del teknologi som skapas kanske inte passar hos Microsoft utan kan bättre användas av företag med nya affärsidéer. Ett antal nya företag som Sabi, PlanetEye och Zumobi har sitt ursprung ifrån vårt ”IP Ventures” program och förra veckan så publicerade Harvard Business School en undersökning av 5 år med programmet.

Denna finns nu tillgänglig ifrån Harvard Business Publishing för intresserade här ($7).  

Förra veckan presenterade Allians för Sverige en rapport om entreprenörskap och hållbar tillväxt med rubriken ”Ett näringslivsklimat av världsklass”. I rapporten skriver bland annat arbetsgruppen att den tidigare bredbandsstrategin ” behöver kompletteras med en sammanhållen nationell IT-agenda.” Det låter som ett bra initiativ och något som EU har uppmanat till genom sin ”Digital Agenda for Europe”, något som min kollega Anders Johansson skriver om här.

Det som dock slår en vid genomläsning av rapporten är att det inte någonstans finns en skrivning om en strategi kring Molnet och de stora tillväxtmöjligheter som etablering av datorcenters i Sverige kan medföra. Tillväxten på molntjänster beräknas vara 69% fram till 2012 enligt Radar Groups svenska analyser.

Därtill bör nämnas den potential som Molnet medför för entreprenörer att snabbt utveckla nya tjänster som på kort tid och till väldigt låg kostnad kan göras tillgängliga för en kundkrets som inte begränsas till vare sig Sverige eller Europa. Möjligheten för enskilda företagare att med en bra idé nå framgång ökar alltså ytterligare.

För ytterligare siffror läs gärna den artikel i Dagens Industri som jag var medförfattare på i förra veckan.

Vad är anledningen till att rapportförfattarna i en text som handlar om såväl framtida tillväxt som framtida IT-strategi inte ens nämner Molnet och dess stora potential? Hur gick egentligen resonemangen i arbetsgruppen?

Det vore spännande och intressant om Jöran Hägglund (c), Thomas Tobé (m), Karin Pilsäter (fp) och Mikael Oscarsson (kd) tog chansen och rätade ut våra frågetecken. Vi lovar att länka in svaren på vår blogg.

Jag var idag medförfattare till en debattartikel i Dagens Industri kring vikten av att molnet på allvar. Då den inte ligger online på DI än så kommer orginaltexten här.

Sverige navelskådar fibertrummorna när biljonvärden flyger förbi i skyn

Globala värdet för superdatacenter som byggs för att erbjuda framtidens IT-leverans via molnet beräknas till 26 biljoner kronor (26 000 000 000 000). Kanada och Sydkorea har en strategi att muta in framtidens basindustri. Vi på Cloud Sweden vill uppmana Regeringen till en strategisk inriktning för Sverige så att vi blir världsledande på nytt.

Informationstekniken (IT) har varit ett viktigt stöd för alla verksamheter under många decennier. Under senare år har IT även kommit att starkt prägla privatpersoners vardag. Stora delar av vårt samhälle är beroende av fungerande och effektivt IT-stöd för att överhuvudtaget fungera. I och med Internets utveckling börjar ”vårt” samhälle omdefinieras till att vara mera globalt. IT-branschens giganter har de senaste åren påbörjat en omställning mot det som definieras som molnet. Grundidén är att leverera IT-kraft som tjänster distribuerade över Internet.

Företag i Sverige köper redan idag molntjänster för 3,9 miljarder kronor där 85% är mjukvara som tjänst och resterande del är plattformar som tjänst. Tillväxten är dramatisk och redan 2012 antas svenska verksamheter köpa molntjänster för 6,6 miljarder – en tillväxt på 69 procent enligt Radar Groups svenska analyser. Det är ett gigantiskt skifte vi står inför, en ny basindustri utvecklas.  Vi vill likna omställningen med när elektriciteten ersatte ångan i industrierna vid förra sekelskiftet. Många länder vill ta del av möjligheterna.

Kanada
Jirka Danek, CTO på Public Works Government Services Canada, presenterade i oktober 2009 landets strategi:

• 8 miljarder kronor under en 5-årsperiod till en grön fond för stimulering av förnyelsebara energikällor (Grön IT)
• 4 miljarder kronor under två år för infrastrukturprojekt i små orter
• 6 miljarder kronor för forskningsinfrastruktur inom området
• 2 miljarder kronor under två år för att bygga ut bredband till små orter
• 4 miljarder kronor för att stimulera högre användning av digitala patientjournaler

Japan
Ministeriet för ekonomi, handel och industri lanserade den 1 juni 2010 en strategi för att öka sin marknadsandel runt etableringen av superdatacenter som betjänar molnet. Rent konkret kommer Japans regering att:

• Bjuda in globala aktörer som Google, Microsoft och Amazon att etablera superdatacentra i områden med god kraftförsörjning.
• Skapa en fond för att subventionera eltarifferna.
• Stimulera kapitalinvesteringar till en framväxande industri i berörda områden.

Japans regering räknar med att ta hem investeringar på mer än 156 miljarder kronor de närmaste 5 åren.

Vad ska Sverige göra?
Vi menar att Sverige har alla förutsättningar i form av välutbildade människor, goda klimatförutsättningar och erfarenhet av entreprenörskap på Internet. Dessutom är vi på en geografiskt säkrare mark än, exempelvis Japan. Det som idag saknas är en högre ambition. Vi vill föreslå att regeringen snarast antar en aggressivt formulerad målsättning och tillväxtstrategi i molnet.

Målsättning

Etablera Sverige som navet i Europa för nya satsningar på superdatacenter samt för utomeuropeiska leverantörers tjänster så att de möter personuppgiftslagar och andra datalagringslagar som är specifika för Europa.

Tillväxtstrategi

Superdatacentren blir den nya basindustrin inom en snar framtid. Skapa eltariffer likvärdiga den traditionella industrin använder sig av för att etableringen ska gå snabbt.
Formera ett utvecklingsforum för energi-, teknik-, logistik- och universitetssektorn med fokus på superdatacenterdrift
Etablera roller inom myndigheterna för tillväxt och innovation med fokus på superdatacentren och global affärsutveckling.

Nu finns basen för jättarnas etableringar i Sverige. Låt oss ta igen det vi missade vid Googles etablering i Finland. Vi fångar upp biljonerna ur molnen och landar dem i Sverige.

Jag fick ett mail ifrån Per Wehlin ifrån Stockholm som gjort ett arbete kring hur Microsoft’s bilder (cliparts) kan återspegla hur samhället värderar vissa fenomen (vet tyvärr inte om den finns online). Det är ju så att en clipart bild i Microsoft Office kommer användas i miljontals dokument för att symbolisera ting, fabriker, personer, e-post, känslor etc... Per har primärt tittat på hur word använder bilder av fabriker. Fabriker är intressant då bilden av en fabrik som arbetsplats har förändrats radikalt de senaste 20 åren. Men gamla värderingar sitter kvar mycket längre än så, förmodligen i generationer.

Låt oss titta på lite statistik kring hur Word hanterar clipartbilder. Vi levererar t.ex 372 cliparts med nyckelordet fabrik. Av dessa har 83% höga skorstenar (varav 52 st har rökplymer ifrån skorstenarna). Det är en övervikt av manliga arbetare (17 kvinnor mot 79 män). De flesta bilderna är sterila industrimiljöer och få av fabriksbilderna har någon naturkoppling (12%).

Rimligen är de flesta av clipartbilderna kraftigt övertydliga då de används för att snabbt få dig att förstå och associera rätt.

Jag undrar vad Office 2020 kommer leverera för clipartbilder? Det kan vara ett intressant framtida forskningsområde att studera vilka bilder som används för att förstå hur samhällets värderingar förändras i tiden.

Har ni några andra exempel ?

De senaste åren har det diskuterats en hel del kring hur ett samhälle kan arbeta strategiskt för att människor skall bli ”lyckligare”. Visst finns det en korrelation mellan ”lycka” och levnadstandard men rimligen så når man en nivå där pengar betyder allt mindre för att ge dig ett lyckligt och tillfredställande liv. Så jakten på att förstå vilka faktorer som som verkligen gör dig lyckligt fortsätter naturligtvis. Den naturliga följdfrågan i en sådan här blog blir då om IT kan vara en sådan faktor som gör dig lyckligare ? Vad ger IT för påverkan på ditt liv? Negativ informationsstress eller en postiv känsla av kontroll ? En ny studie ifrån BCS som faktiskt tittat på denna fråga kan möjligen ge en viss insikt kring detta.

Kopplingen ser ut ungefär så här:

IT ökar din känsla av frihet och kontroll vilket i sin tur påverkar din känsla av välbefinnande vilket i sin tur gör dig lyckligare. Framförallt så verkar det påverka i högre grad de människor som idag upplever att de inte är delaktiga i samhället och de med lägre utbildning än de med högre utbildning och högre inkomster.  Det är även intressant att se att det verkar som om IT, förutom att påverka vår frihet och kontrollkänsla, även verkar ha en positiv statistisk lyckopåverkan även med dessa effekter borträknande.

Tänk om de kommit fram till att det var tvärtom.

Går IT inom sjukvården på autopilot sen 90-talet?

Förra veckan så höll jag en presentation på Vitalis med titeln ”Nya IT trender raserar gamla affärsmodeller - är vi på autopilot från -90 talet?” Sjukvården har under många år arbetat strategiskt med att förändra modellen för hur applikationer skall levereras - från en arkitektur med ett ganska tunt infrastrukturberoende till en arkitektur med betydligt mer funktionalitet i infrastrukturen.  Det är en positiv utveckling i grunden men det har samtidigt påverkat ekosystemet mellan leverantörer och beställare på ett sätt som man inte alltid är medveten om och inte heller alltid utnyttjar på ett bra sätt. Teknik ifrån 2010 med affärsmodeller ifrån 2000 skapar friktion.

Modell A: År 2000 – En grund infrastruktur gör att leverantörer bygger in egen infrastruktur:

Modell B: År 2010 – En alltmer avancerad infrastruktur ställer stora krav på att den också är globalt ”attraktiv”:

Jag skall inte fördjupa mig i alla delar runt ekosystemet här, men två intressanta effekter kan man reflektera över.

1. Innovationer i en arkitektur enligt modell A blir förbehållna leverantörer av enskilda system medan innovationer i modell B blir allt enklare att skapa själv eller av partners (p.g.a. mindre beroenden)

2. Infrastruktur enligt modell B som är för unik, landberoende eller regionberoende gör det svårare för leverantörer att få global spridning på sina lösningar och motverkar snarare än stimulerar innovationer på plattformen. Sverige blir rimligen ointressant för globala leverantörer eller svenska leverantörer med internationella ambitioner om man är för unik.

Det finns en enkel grundregel kring infrastruktursatsningar man bör reflektera över vid varje beslut:

”- Kan du inte köpa färdig infrastruktur så är det antagligen inte infrastruktur”

Jag tror att alla kan hålla med om att den digitala världen ger allt fler tillgång till material och kultur utan att behöva besöka föremålen i verkligheten. Ofta anser man nog dock att den digitala varianten är ett substitut för det verkliga föremålet, åtminstone känslo- och upplevelsemässigt. Och det ligger en del i detta, att stå framför Mona Lisa kan inte ersättas av att titta på henne ifrån en datorskärm. Eller?

En god vän till mig, Ronnie Saurenmann ifrån Microsoft Schweiz, har gjort en fantastisk insats i att faktiskt ta upplevelsen av föremål ett steg ytterligare i realism och i flera avseende uppleva föremålen på ett starkare sätt än vad du skulle kunna göra på ett museum.

Vill du uppleva samma sak? Stäng av din epost. Stäng ner dina andra öppna program. Ta ett djupt andetag och klicka här.

För ett tag sedan fick vi av en läsare frågan om Microsofts policy för sociala medier. I grunden handlar den om att man ska vara tydlig med avsändaren, vara relevant i det som skrivs samt visa stor respekt för andra.

Det är intressant att notera hur fler och fler företag inte bara inser värdet och behovet av en strategi kring bloggar och sociala medier utan också betydelsen av att informera hur anställda bör hantera dessa.

Enligt en rapport från Manpower är det dock bara sju procent av företagen i Sverige som har en formell policy, motsvarande siffra för resten är världen är tjugo procent.

Samtidigt ser vi att den offentliga sektorn har insett behovet och statsrådet Mats Odell säger att regeringen ska ta fram en policy för myndigheternas användande. Därutöver meddelar Rikspolisstyrelsen att de mot bakgrund av en diskussion kring bloggande poliser ska ta fram rekommendationer till sina anställda.

På andra sidan Atlanten rapporteras det att Pentagon gett klartecken för militären att använda sig av sociala medier och Vita Husets pressekreterare Robert Gibbs twittrar sedan ett tag tillbaka.

Visst ser det nästan ut som att den offentliga sektorn i det här fallet leder före näringslivet?