I veckan har Microsofts chefsjurist Brad Smith talat inför den franska nationalförsamlingen om vilka utmaningar europeiska företag och regeringar står inför och som måste övervinnas för att molnets potential ska kunna utnyttjas till fullo. Uppskattningar från ekonomer vid Universitet i Milano visar att molntjänster kan skapa mellan 300 000 till 1,5 miljon nya jobb runt om i Europa under de närmsta fem åren, vilket i sig skulle minska den europeiska arbetslösheten med 0,3-0,6 procent. Men Brad Smith och Microsoft anser att det görs för lite från regeringshåll för att uppmuntra användandet av molntjänster.

Han menar att det krävs ny lagstiftning för att dels säkerställa rättssäkerheten för data som rör sig över landsgränser och för leverantörer av molntjänster, dels öka transparensen kring hanteringen av personlig data. Samtidigt behövs tydligare riktlinjer för hur molnleverantörer ska kunna upprätthålla ett högt skydd utan att samtidigt göra anspråk på nya och innovativa sätt att erbjuda detta skydd från branschens sida.

I samband med detta bör nämnas att nätverket Cloud Sweden arbetar med att ta fram svenska riktlinjer för hanteringen av diverse frågor i molnet.  

För mer information om Microsofts ställning, se gärna denna video där Brad Smith berättar mer:

Samt våra whitepapers:

* Protection Consumers and Promoting Innovation and Growth in Cloud Computing
* Steps Europe Can Take to Promote the Cloud

Jag har tidigare skrivit om att en ökad användning av molntjänster kan leda till väldigt stora klimatvinster  för små- och mellanstora företag. För företag upp till 100 anställda kan en flytt till Molnet innebära en energibesparing på uppemot 90 procent.

Nu har ännu en studie publicerats som visar att Molnet kan spara på miljön. Den här gången är det analysföretaget Pike Research som menar att en ökad användning av molntjänster kan medföra substantiella energibesparingar.

Ju fler företag som flyttar sina tjänster till molnet desto större energibesparing. Om 10 år väntas den ökade användningen av molntjänster innebära att världens samlade datacenter minskar sin energianvändning med 38 procent jämfört ett scenario utan molntjänsterna.

IDG skriver om rapporten här.

I går deltog jag på ett seminarium om grön IT som Näringsdepartementet och branschorganisationen IT- och Telekomföretagen anordnade. Det var tre fullspäckade timmar med talare från såväl offentlig sektor som näringsliv.

Talade gjorde bland andra Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister, Colette Maloney, chef för kommissionens enhet IT för hållbar tillväxt och Per Ankersjö, miljöborgarråd i Stockholm.

För er som inte hade möjlighet att delta på seminariet så går det att se en webbsändning av evenemanget i efterhand via regeringens hemsida. Jag kan också rekommendera läsning av den rapport som regeringen presenterade. Den ger en bra sammanfattning över hur IT används och kan användas för att på olika samhällsområden minska vår gemensamma påverkan på miljön.

Cirka 1,75 procent av koldioxidutsläppen i Europa kommer från användning av IT-utrustning. En andel som går att minska genom implantering av grön teknik i själva hårdvaran. Den stora besparingspotentialen finns istället vad gäller hur IT i sig kan bidra till att minska utsläppen på andra områden. Enligt kommissionen kan en minskning om uppemot 15 procent uppnås inom samhällets samtliga sektorer fram till år 2020. Men att nå dit krävs ett strukturerat och välgenomtänkt arbete.

Som intressant exempel från seminariet nämndes bland annat hur STOKAB vid uppförande av sin senaste knytpunkt för bredband belägen i ett bergrum under en skola i Stockholm använder överskottsvärmen för att värma skolan. Vid full drift kommer skolan få cirka 100 kW till sitt värmesystem. Läs mer här.

Borgarrådet Per Ankersjö nämnde att Stockholms stad numera sparar en stor mängd energi varje år bara genom att låta kommunens datorer använda de smarta energispararfunktioner som finns inbyggda i Windows 7.  Det handlar om enkla saker såsom att ljusstyrkan på bildskärmen på bärbara datorer minskar när datorn inte används på en stund, eller att försätta datorn i ett viloläge när de inte används. En annan sak är att själva nätvärksuttaget försätts i vänteläge om användaren drar ut nätverkssladden. Liknande väntelägen finns för de korta stunder som användaren inte använder datorn, till och med mellan tangentnertryckningar. Läs om andra exempel i vårt faktablad.

Förra veckan anordnade Microsoft konferensen Goverment Leaders Forum (GLF) i London. Deltagare från hela Europa samlades för att under en dag diskutera och utbyta idéer om hur hållbar ekonomisk tillväxt ska kunna uppnås i Europa och på vilket sätt som den offentliga sektorn kan bidra för att nå de uppsatta målen.

EU-kommissionens framtidsstrategi Europa 2020 är ett viktigt dokument i detta sammanhang. Inte minst för att det också tydligt sätter tekniken i centrum för Europas framtida konkurrenskraft. För såväl ökad innovation som höjd produktivitet spelar IT en avgörande roll. För att ta ett exempel kan nämnas hur övergången till Molntjänster bidrar till att öka effektiviteten. Inte minst är svenska Röda Korset ett bra exempel på smart användning av ny teknik kan bidra till såväl ekonomisk besparing som ökad effektivitet.

Därför var det också särskilt roligt att Kommissionens ordförande José Manuel Barroso öppnade tillställningen. Se hans introduktionstal nedan:

Det konstateras ofta att en övergång till molntjänster medför såväl minskade kostnader som förbättrade lagringsmöjligheter och ökad flexibilitet. Nu står det även klart att en ytterligare positiv effekt är minskad påverkan på miljön.

Enligt en nyligen publicerad studie, som Microsoft, Accenture och WSP Environment & Energy genomfört, har företag som använder molnet möjlighet att genom bland annat minskad energianvändning  få ner sin energianvändning och utsläpp av växthusgaser med 30 procent eller mer, jämfört med om de skulle använt en egen IT-infrastruktur.

Genom att använda sig av stora datacenter kan molntjänster dra nytta av stordriftsfördelar och effektivitetsvinster som inte enskilda IT-avdelningar kan komma i närheten av. Ju mindre företag desto större blir klimatvinsten. Enligt studien kan en organisation med upp till 100 användare få ner sin energianvändning och koldioxidutsläpp med upp till 90 procent genom att flytta över till molnet.

I rapporten återges en intressant fallstudie som gjorts över ett stort konsumentvaruföretag. Företaget i fråga skulle kunna minska sina motsvarande utsläpp med 32 procent genom att flytta över 50 000 e-postanvändare i Nordamerika och Europa till Microsofts molntjänster.

Ta del av hela rapporten ”Cloud Computing and Sustainability: The Environmental Benefits of Moving to the Cloud” här.

Läs mer om Accenture här, och om WSP Enviroment & Energy här.

Update: IDG skriver om rapporten också.

Den internationella standardiseringsorganisationen, ISO, har börjat få upp ögonen för molnet och de möjliga fördelar som standardisering där kan ge. För två veckor sedan så deltog jag i ett ISO möte i New York kring just detta. Sverige är mycket aktiv i detta arbete och bidrog med en analys av vilka områden som kan vara intressanta att standardisera samt en prioritering av fem områden som vi vill att man skall starta med.

De fem är:

1.       Datainteroperabilitet.

Idag är det svårt att flytta data mellan olika moln då arkitekturerna är annorlunda. Det borde vara rimligt att hitta en standard för s.k. DATA API ’er för detta.

2.       Säkerhet

Det finns mängder med standarder kring säkerhet idag men de utgår oftast ifrån att du själv har tillgång till data och vill säkra upp den. Det är relevant att undersöka hur dessa säkerhetsstandarder fungerar när någon annan har access till dina data.

3.       Kvalitet

Kvaliteten på de tjänster som du köper är något som det kan finnas ett intresse av att standardisera för att lättare jämföra olika tjänster.

4.       Management

Att kunna mäta, syra och kontrollera sina tjänster på ett standardiserat sätt är något som kan minska komplexiteten i att hantera sina moln.

5.       Terminologi
Att alla vet vad man faktiskt talar om är något som inte kännetecknar molnet idag.

Jag hoppas och tror att ett fokus på dessa områden kommer underlätta för konsumenter av molntjänster i framtiden. Är det rätt områden ? Vad tror du ?

I samband med internationella läs- och skrivkunnighetsdagen den 8 september presenterade UNESCO en ny portal som syftar till att stödja och uppmärksamma det globala arbetet för ökad läs- och skrivkunnighet. För Microsoft är det självklart att vara engagerad i UNESCOS projekt. Särskilt mot bakgrund som att det enligt uppskattningar finns över 796 miljoner vuxna analfabeter världen över. Samtidigt går nästan 68 miljoner barn inte i skolan och löper därför en stor risk att växa upp utan att ha lärt sig att läsa och skriva.

Att få ner antalet icke läs- och skrivkunniga är verkligen en global utmaning. Målet att siffrorna ska vara halverade vid 2015 är också ett av de specifika mål som finns inom ramen för FN:s årtionde för läs- och skrivkunnighet.

Den nya portalen som heter “Knowledge an Innovations Network for Literacy” (KINL) har skapats genom stöd av Microsoft och Verizon.  Syftet med portalen är att fungera som en global arbetsyta där forskare och andra kan ansluta sig, dela information och diskutera läs- och skrivkunnighetsfrågor. Förhoppningsvis kan den bidra till namnet, att främja kreativitet och innovation i det fortsatta arbetet.

Läs mer om Microsofts samarbete med UNESCO här.

Tidigare på bloggen har vi några inlägg uppmärksammat den digitala klyftan. Ny termin i skolan innebär också att succén med mattecoacherna är igång igen. Via Windows Live Messenger får ungdomar i Stockholm via Internet möjlighet till fri läxhjälp i matematik. Alla elever från årskurs 6 och uppåt, gymnasiet och komvux omfattas. Mattecoacherna som sitter på andra sidan och hjälper eleverna är matematiklärarstudenter. Tjänsten är en utmärkt illustration på hur det går att använda den moderna tekniken i utbildningen för att barn och unga ska kunna förbättra sina kunskaper i matematik. Just nu finns möjligheten för elever i Stockholm, Södertälje, Borlänge, Falun, och Älvkarleby.

Tjänsten är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, KTH learning Lab och Microsoft, Partnerskap i Lärande. Läs mer om projektet här.

Se en videointervju med projektledaren Stefan Stenbom.

Jag har tidigare bloggat om det viktiga arbetet med att främja Sverige och Europas position i den globala ekonomin. En intressant värdemätare presenterades precis nyligen av Ernst & Young som för åttonde gången har genomfört sin årliga ”European Attractiveness Survey”.

En konsekvens av den globala konjunkturnedgången under förra året blev bland annat en kraftig minskning av utländska direktinvesteringar i Europa på nästan 40 %. Trots detta kvarstår Europa som den i världen mest attraktiva regionen att investera i.

Detta har skett samtidigt som den globala ekonomin i allt högre grad förvandlas till en multipolär värld där framförallt Kina, Indien och Brasilien men även Mellanöstern har seglat upp som en tydlig ekonomisk motpol till Nordamerika, Europa och Japan. Ekonomer räknar med att år 2050 kan Brasilien, Ryssland, Indien och Kina tillsammans med Indonesien, Mexiko och Turkiet ha ett större BNP-värde än de nuvarande G7-länderna.

Mot bagrund av det menar studien från Ernst&Young att Europa saknar såväl ett nödvändigt politiskt engagemang för att stärka Europas position som en tydlighet i vilken riktning man vill röra sig. Deras studie bygger på intervjuer med över 800 företagsledare och svaren visar att politiken behöver agera kraftfullt om inte Europa ska tappa investeringar till andra dynamiska regioner.

Som exempel nämns i studien att har Kina (39%) precis gått förbi Europa (38%) som den mest attraktiva regionen för utländska direktinvesteringar. Bara i Sverige vi sett en minskning i utländska investeringsprojekt på över 30 procent mellan 2008 och 2009.

Tittar vi enbart på de nordiska länderna ser vi en tydlig minskning av utländska direktinvesteringar under 2009. Totalt finns bara 124 projekt, vilket innebär en minskning med 40 % från 2008. En stor del kan säkert tillskrivas finanskrisen. Men frågan är hur Sverige ska agera för att återta de förlorade investeringarna.

Utifrån studiens intervjusvar ser investerare Kina, Indien och Österopa som viktiga områden för investeringar  de kommande tre åren. Troligtvis kommer också städer och kluster i de tre regionerna att väldigt attraktiva för satsningar kring ny forskning och olika innovationsprojekt. Västeuropa, som för närvarande rankas som det näst mest populära destination för utländska direktinvesteringar, tappar kraftigt vad gäller framtida attraktionskraft.

Enligt studien menar nästan 30 % av de svarande att Europas politiker måste jobba mer med att stödja framväxten av ny teknik och innovation. Samtidigt som 36 % tror att just IT-sektorn kommer att vara det som driver Europas ekonomi framåt de kommande åren.

Vi ser alltså en skarp konkurrens mellan olika delar i världsekonomin där bilden bland investerare är att Europa tappar i attraktionskraft. Något som i förlängningen riskerar att påverka jobb och ekonomi i Sverige. Särskilt som vi just nu befinner oss i valtider är det intressant att fundera över vad våra politiker egentligen gör för att Europa och Sverige även i framtiden ska ha ledatröjan.

I helgen samlades 50 stycken utvecklare i Stockholm med målsättningen att skapa applikationer som använder sig av öppen data ifrån myndigheter och kommuner. Ett stort antal applikationer byggdes på 24 timmar och lösningen som vann var en applikation som visar bussar i realtid. Vi såg också en intressant applikation för Windows Phone 7 som visar brottsstatistik där du befinner dig. En del data var publicerad på Microsoft Codename Dallas, en plattform designad just för att publicera öppen data på. Det intressanta med Dallas är att det både är en informationshandelsplats för data som ger innovatörer möjlighet att tjäna pengar på smart förädlad data men också en plattform att samla gratis data på. En integrerad informationsplattform baserad på öppna standarder och SLA-garanterad upptid. Med Windows Azure i botten så ger den möjlighet att skala om informationen blir populär.

Det kommer antagligen hända många nya spännande saker inom öppen data det närmaste året.