Under en Almedalsvecka som slår rekord i antalet seminarier var det särskilt kul att förmiddagens debatt om utbildning som skyddsnät blev helt fullsatt. Så fullsatt att inte ens jag fick plats. Därför är det svårt att skriva ett blogginlägg om debatten. Istället får jag hänvisa till andra bloggar och de som spelade in debatten.

Läs mer på IKT-bloggen.se. Mary Jensen skriver också om debatten på sin blogg.

Förra veckan presenterade Allians för Sverige en rapport om entreprenörskap och hållbar tillväxt med rubriken ”Ett näringslivsklimat av världsklass”. I rapporten skriver bland annat arbetsgruppen att den tidigare bredbandsstrategin ” behöver kompletteras med en sammanhållen nationell IT-agenda.” Det låter som ett bra initiativ och något som EU har uppmanat till genom sin ”Digital Agenda for Europe”, något som min kollega Anders Johansson skriver om här.

Det som dock slår en vid genomläsning av rapporten är att det inte någonstans finns en skrivning om en strategi kring Molnet och de stora tillväxtmöjligheter som etablering av datorcenters i Sverige kan medföra. Tillväxten på molntjänster beräknas vara 69% fram till 2012 enligt Radar Groups svenska analyser.

Därtill bör nämnas den potential som Molnet medför för entreprenörer att snabbt utveckla nya tjänster som på kort tid och till väldigt låg kostnad kan göras tillgängliga för en kundkrets som inte begränsas till vare sig Sverige eller Europa. Möjligheten för enskilda företagare att med en bra idé nå framgång ökar alltså ytterligare.

För ytterligare siffror läs gärna den artikel i Dagens Industri som jag var medförfattare på i förra veckan.

Vad är anledningen till att rapportförfattarna i en text som handlar om såväl framtida tillväxt som framtida IT-strategi inte ens nämner Molnet och dess stora potential? Hur gick egentligen resonemangen i arbetsgruppen?

Det vore spännande och intressant om Jöran Hägglund (c), Thomas Tobé (m), Karin Pilsäter (fp) och Mikael Oscarsson (kd) tog chansen och rätade ut våra frågetecken. Vi lovar att länka in svaren på vår blogg.

Jag var idag medförfattare till en debattartikel i Dagens Industri kring vikten av att molnet på allvar. Då den inte ligger online på DI än så kommer orginaltexten här.

Sverige navelskådar fibertrummorna när biljonvärden flyger förbi i skyn

Globala värdet för superdatacenter som byggs för att erbjuda framtidens IT-leverans via molnet beräknas till 26 biljoner kronor (26 000 000 000 000). Kanada och Sydkorea har en strategi att muta in framtidens basindustri. Vi på Cloud Sweden vill uppmana Regeringen till en strategisk inriktning för Sverige så att vi blir världsledande på nytt.

Informationstekniken (IT) har varit ett viktigt stöd för alla verksamheter under många decennier. Under senare år har IT även kommit att starkt prägla privatpersoners vardag. Stora delar av vårt samhälle är beroende av fungerande och effektivt IT-stöd för att överhuvudtaget fungera. I och med Internets utveckling börjar ”vårt” samhälle omdefinieras till att vara mera globalt. IT-branschens giganter har de senaste åren påbörjat en omställning mot det som definieras som molnet. Grundidén är att leverera IT-kraft som tjänster distribuerade över Internet.

Företag i Sverige köper redan idag molntjänster för 3,9 miljarder kronor där 85% är mjukvara som tjänst och resterande del är plattformar som tjänst. Tillväxten är dramatisk och redan 2012 antas svenska verksamheter köpa molntjänster för 6,6 miljarder – en tillväxt på 69 procent enligt Radar Groups svenska analyser. Det är ett gigantiskt skifte vi står inför, en ny basindustri utvecklas.  Vi vill likna omställningen med när elektriciteten ersatte ångan i industrierna vid förra sekelskiftet. Många länder vill ta del av möjligheterna.

Kanada
Jirka Danek, CTO på Public Works Government Services Canada, presenterade i oktober 2009 landets strategi:

• 8 miljarder kronor under en 5-årsperiod till en grön fond för stimulering av förnyelsebara energikällor (Grön IT)
• 4 miljarder kronor under två år för infrastrukturprojekt i små orter
• 6 miljarder kronor för forskningsinfrastruktur inom området
• 2 miljarder kronor under två år för att bygga ut bredband till små orter
• 4 miljarder kronor för att stimulera högre användning av digitala patientjournaler

Japan
Ministeriet för ekonomi, handel och industri lanserade den 1 juni 2010 en strategi för att öka sin marknadsandel runt etableringen av superdatacenter som betjänar molnet. Rent konkret kommer Japans regering att:

• Bjuda in globala aktörer som Google, Microsoft och Amazon att etablera superdatacentra i områden med god kraftförsörjning.
• Skapa en fond för att subventionera eltarifferna.
• Stimulera kapitalinvesteringar till en framväxande industri i berörda områden.

Japans regering räknar med att ta hem investeringar på mer än 156 miljarder kronor de närmaste 5 åren.

Vad ska Sverige göra?
Vi menar att Sverige har alla förutsättningar i form av välutbildade människor, goda klimatförutsättningar och erfarenhet av entreprenörskap på Internet. Dessutom är vi på en geografiskt säkrare mark än, exempelvis Japan. Det som idag saknas är en högre ambition. Vi vill föreslå att regeringen snarast antar en aggressivt formulerad målsättning och tillväxtstrategi i molnet.

Målsättning

Etablera Sverige som navet i Europa för nya satsningar på superdatacenter samt för utomeuropeiska leverantörers tjänster så att de möter personuppgiftslagar och andra datalagringslagar som är specifika för Europa.

Tillväxtstrategi

Superdatacentren blir den nya basindustrin inom en snar framtid. Skapa eltariffer likvärdiga den traditionella industrin använder sig av för att etableringen ska gå snabbt.
Formera ett utvecklingsforum för energi-, teknik-, logistik- och universitetssektorn med fokus på superdatacenterdrift
Etablera roller inom myndigheterna för tillväxt och innovation med fokus på superdatacentren och global affärsutveckling.

Nu finns basen för jättarnas etableringar i Sverige. Låt oss ta igen det vi missade vid Googles etablering i Finland. Vi fångar upp biljonerna ur molnen och landar dem i Sverige.

För några dagar sedan presenterade EU-Kommissionen en ”Digital Agenda for Europe” för perioden 2010-2020.

Kommissionen slår fast ett antal punkter som det bara är att instämma i: IT medför en stor potential för nya jobb, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.

Förutom att vara en övergripande agenda är det bra att rapporten också tar fasta på ett antal konkreta åtgärder. Som särskilt viktigt nämns arbetet med att harmonisera lagstiftningen för tillhandahållande av digitala tjänster inom EU. Något som jag själv har skrivit om tidigare vad gäller Molnet. En sådan harmonisering kan medföra ökat konkurrenskraft för Sverige och Europa.

Vidare tar agendan också upp vikten av att stärka såväl säkerheten som integriteten på nätet. Något som också är särskilt viktigt för att vidhålla ett högt förtroende IT och Internet som helhet samt för  att trygga en fortsatt utveckling av Molnet. Dessutom krävs, för att få bukt med nät-kriminalitet (till exempel botnets), också ett bättre samordnat regelverk som rör jurisdiktionen på Internet.

Det är nu viktigt att EU och medlemsländerna arbetar vidare utifrån agendans slutsatser och omvandlar den till konkreta åtgärder.

De senaste åren har det diskuterats en hel del kring hur ett samhälle kan arbeta strategiskt för att människor skall bli ”lyckligare”. Visst finns det en korrelation mellan ”lycka” och levnadstandard men rimligen så når man en nivå där pengar betyder allt mindre för att ge dig ett lyckligt och tillfredställande liv. Så jakten på att förstå vilka faktorer som som verkligen gör dig lyckligt fortsätter naturligtvis. Den naturliga följdfrågan i en sådan här blog blir då om IT kan vara en sådan faktor som gör dig lyckligare ? Vad ger IT för påverkan på ditt liv? Negativ informationsstress eller en postiv känsla av kontroll ? En ny studie ifrån BCS som faktiskt tittat på denna fråga kan möjligen ge en viss insikt kring detta.

Kopplingen ser ut ungefär så här:

IT ökar din känsla av frihet och kontroll vilket i sin tur påverkar din känsla av välbefinnande vilket i sin tur gör dig lyckligare. Framförallt så verkar det påverka i högre grad de människor som idag upplever att de inte är delaktiga i samhället och de med lägre utbildning än de med högre utbildning och högre inkomster.  Det är även intressant att se att det verkar som om IT, förutom att påverka vår frihet och kontrollkänsla, även verkar ha en positiv statistisk lyckopåverkan även med dessa effekter borträknande.

Tänk om de kommit fram till att det var tvärtom.

I dag arrangerar Microsoft en Innovationsdag på Kulturhuset i Stockholm. Precis avslutades ett seminarium som handlar om Sverige och den digitala underklassen.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att utbildningsväsendet förmår att  lära unga hantera den nya tekniken på ett bra sätt och locka unga till teknikutbildningar. Båda är en förutsättning för att Sverige i framtiden ska lyckas väl i värld där kunskap mer än någonsin är avgörande för ungas möjlighet att hävda sig i samhället.  Därför är det väldigt intressant att få möjlighet att lyssna in vad företrädare för de fackliga organsationerna och politiska partier anser hur problemet bör angripas.

Panelen utgjordes av Mikael Damberg (s), Mats Gerdau (m), Andreas Mörck (Lärarnas Riksförbund), Jimmy Mannung (Lärarförbundet), Björn Åstrand (Umeå School of Education), Eva Pethrus (Microsoft).

Det var flera intressanta perspektiv som panelen tog upp. Bland annat reflekterade Björn Åstrand från Umeå School of Education att när en enkät ställdes till nyexade lärare ansåg en majoritet att de inte hade tillräckliga IT-kunskaper. Men på en senare fråga i samma undersökning kring huruvida de hade saknat något under utbildningen efterfrågade ingen paradoxalt nog mer utbildning kring IT. Hur kommer det sig att denna koppling inte görs?

Även om det inledningsvis lät som en avgrundsdjup skillnad mellan de två politiska representanterna visade sig att de båda var eniga om att det avgörande i sammanhanget inte nödvändigtvis var brist på pengar eller myndigheter utan att det snarare saknades en nationell IT-strategi eller nationell handlingsplan. Mats Gerdau drog erfarenhet från sin tid som kommunalråd i Nacka och menade att det avgörande för deras framgångsrika satsning på IT i skolan inte var pengar utan att de fick skolorna att själva inse att det är viktigt att följa med i tiden och använda den nya tekniken i utbildningen.

Eva Pethrus framhöll att det är viktigt att inte de enskilda lärarnas eller kommuntjänstemännens enskilda intresse får avgöra om elever för den utbildning som behövs.

Sammanfattningsvis visade det sig att panelen var enig om problemen men det visade sig vara svårt att hitta samma enighet kring konkreta lösningar.

Vad har du för idéer kring hur Sverige ska jobba för att minska klyftan kring IT-kunskaper?

Den 25 mars arrangerade Microsoft Sverige under EU Sustainable Energy Week ett seminarium i Bryssel om hur IT kan bidra till att minska mängden koldioxidutsläpp i atmosfären. Bland annat deltog miljökommissionär Connie Hedergaards stabschef Peter Vis, Dennis Pamlin från Världsnaturfonden och Microsofts Chief Environmental Strategist Rob Bernard.

Under seminariet drogs en hel del intressanta slutsatser, som till exempel att om 20 procent av affärsresandet i EU ersattes av så kallad Unified Communications så skulle det kunna bidra till att varje år spara cirka 25 miljoner ton koldioxid. Dessutom visades en hel del väldigt spännade projekt kring klimatet som på ett intressant sätt utnyttjar de möjligheter som tekniken ger.

Låt mig tipsa om några bra länkar:

Eye on Earth är en site som Europeiska Miljöbyrån (EEA) och Microsoft ligger bakom. Tanken är att samla statistiska uppgifter om miljö och klimat genom att EU-medborgare skickar in sina egna observationer.

Bend the Trend är en site som samlar och visar grafiskt visar enskilda personers åtgärder för att spara på miljön.

På den danska siten Map My Climate kan du mäta och följa hur ditt leverne påverkar klimatet.

Sist men inte minst är ideen bakom Green Wave Reality väldigt spännande. Genom deras IT-lösningen bidrar den till att sänka energiförbrukningen i ditt hem.

Har du tips om fler bra siter som visar spännande koncept och lösningar kring klimatet?

Jag har i flera tidigare inlägg skrivit om den digitala klyftan i Sverige. Delvis med utgångspunkt i att Sveriges framtida konkurrenskraft riskerar sjunka om den inte klyftan minskar, delvis med utgångpunkt i att näringslivet har en viktig roll i att bidra och uppmärksamma problematiken.

I ett intressant blogginlägg på Skolverkets blogg Omvärldsbloggen skriver Stefan Pålsson om en kommande rapport från OECD under namnet ”Are the New Millennium Learners Making the Grade?”. Läs rapporten här. Tesen är att den digitala klyftan bland barn och unga har förändrats och egentligen är mer komplicerad än vad vi tror.

Stefan skriver träffsäkert med utgångspunkt i rapporten om den rådande uppfattningen att det skulle räcka med att eleverna har kunskap om hur datorer för att nya möjligheter i lärandet ska utnyttjas fullt ut. Istället konstateras i rapporten att sambandet inte alls är så enkelt. När i princip alla elever har grundläggande förmåga att hantera en dator är det istället viktigt att fokusera på att omsätta kunskapen för att eleverna verkligen ska kunna tillgodogöra sig teknikutvecklingen fullt ut och höja nivån i lärandet. Häri ligger den nya digitala klyftan, att utveckla ”21st Century Skills”.

“En viktig åtgärd är att öka medvetenheten bland pedagoger, föräldrar och beslutsfattare om betydelsen av att it-användningen integreras i skolans undervisning. Rapporten pekar också på vikten av att närmare definiera vad dessa ”21st Century Skills” egentligen är och hur undervisningen ska se ut för att eleverna ska utveckla dem.”

Ett spännande exempel på hur den nya digitala klyftan kan mötas är Stockholm Stads pilotprojekt med Mattecoacher på nätet. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad, KTH, Stockholms Universitet och Microsoft Läs mer i Stockholm Stads egen tidningen “Lärar” här.

Har du fler exempel på samarbetsprojekt som fokuserar på att minska den digitala klyftan?

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) skriver i en rapport att 3,2 miljoner svenskar använder inte Internet alls eller i väldigt liten utsträckning. Dagens Nyheter rapporterade om det här.

Enligt undersökningen är det  framför allt äldre och personer med låg utbildning, långtidsarbetslösa och andra i svag socioekonomisk ställning som saknar kunskap om Internet.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur Sverige måste öka sitt teknikkunnande. Likväl som det är viktigt att det offentliga inser vikten av att fortbilda såväl arbetssökande som äldre kring hur man använder IT i vardagen och arbetsliv är det också viktigt att näringslivet engagerar sig. Microsoft arbetar aktivt och långsiktigt med att öka kunskapen och minska trösklarna för användare att både använda och ta till sig ny teknik.

För att ge ett exempel har Microsoft under flera år aktivt sponsrat landets olika Seniornet-föreningar. Föreningarna arbetar bland annat med att genom olika utbildningar främja seniorers användning av de möjligheter som IT ger i samhället. Något som även statsministern har upptäckt.

Om inte många aktörer förmår att stödja de som inte har kunskap att ta del av den nya tekniken kan det finnas en risk att de förs åt sidan i samhället, samtidigt som Sveriges konkurrenskraft minskar. Att folk har tillgång till bredband är en del av detta, men vi får inte glömma bort att det också krävs kunskap för att uttnyttja det nya tekniken.