Jag har tidigare bloggat om det viktiga arbetet med att främja Sverige och Europas position i den globala ekonomin. En intressant värdemätare presenterades precis nyligen av Ernst & Young som för åttonde gången har genomfört sin årliga ”European Attractiveness Survey”.

En konsekvens av den globala konjunkturnedgången under förra året blev bland annat en kraftig minskning av utländska direktinvesteringar i Europa på nästan 40 %. Trots detta kvarstår Europa som den i världen mest attraktiva regionen att investera i.

Detta har skett samtidigt som den globala ekonomin i allt högre grad förvandlas till en multipolär värld där framförallt Kina, Indien och Brasilien men även Mellanöstern har seglat upp som en tydlig ekonomisk motpol till Nordamerika, Europa och Japan. Ekonomer räknar med att år 2050 kan Brasilien, Ryssland, Indien och Kina tillsammans med Indonesien, Mexiko och Turkiet ha ett större BNP-värde än de nuvarande G7-länderna.

Mot bagrund av det menar studien från Ernst&Young att Europa saknar såväl ett nödvändigt politiskt engagemang för att stärka Europas position som en tydlighet i vilken riktning man vill röra sig. Deras studie bygger på intervjuer med över 800 företagsledare och svaren visar att politiken behöver agera kraftfullt om inte Europa ska tappa investeringar till andra dynamiska regioner.

Som exempel nämns i studien att har Kina (39%) precis gått förbi Europa (38%) som den mest attraktiva regionen för utländska direktinvesteringar. Bara i Sverige vi sett en minskning i utländska investeringsprojekt på över 30 procent mellan 2008 och 2009.

Tittar vi enbart på de nordiska länderna ser vi en tydlig minskning av utländska direktinvesteringar under 2009. Totalt finns bara 124 projekt, vilket innebär en minskning med 40 % från 2008. En stor del kan säkert tillskrivas finanskrisen. Men frågan är hur Sverige ska agera för att återta de förlorade investeringarna.

Utifrån studiens intervjusvar ser investerare Kina, Indien och Österopa som viktiga områden för investeringar  de kommande tre åren. Troligtvis kommer också städer och kluster i de tre regionerna att väldigt attraktiva för satsningar kring ny forskning och olika innovationsprojekt. Västeuropa, som för närvarande rankas som det näst mest populära destination för utländska direktinvesteringar, tappar kraftigt vad gäller framtida attraktionskraft.

Enligt studien menar nästan 30 % av de svarande att Europas politiker måste jobba mer med att stödja framväxten av ny teknik och innovation. Samtidigt som 36 % tror att just IT-sektorn kommer att vara det som driver Europas ekonomi framåt de kommande åren.

Vi ser alltså en skarp konkurrens mellan olika delar i världsekonomin där bilden bland investerare är att Europa tappar i attraktionskraft. Något som i förlängningen riskerar att påverka jobb och ekonomi i Sverige. Särskilt som vi just nu befinner oss i valtider är det intressant att fundera över vad våra politiker egentligen gör för att Europa och Sverige även i framtiden ska ha ledatröjan.

Vill tipsa om ett läsvärt blogginlägg från Microsofts biträdande chefsjurist Dave Heiner där han svarar på påståendet att Microsoft skulle ligga bakom EU-kommissionens granskning av Google.

Läs inlägget på vår amerikanska blogg här.

IDG rapporterar om det här.

I december 2009 träffade Europeiska Kommissionen och Microsoft en överenskommelse kring ett antal konkurrensrättsliga frågor som vi har förhandlat om under en längre tid. Microsoft ingick då en juridiskt bindande överenskommelse som innebär att alla PC-tillverkare och PC-användare ska ha fortsatta möjligheter att välja vilken webbläsare som helst på datorer med Windows, kunna välja vilken webbläsare som helst som standard samt kunna stänga på och av Internet Explorer.

På vår SmartIE8-blogg kan du läsa mer om detta och hur det kommer att fungera.

Välkommen till Microsoft Sveriges blogg för aktuella policy- och samhällsfrågor och till en dialog kring våra perspektiv på aktuella IT-frågor.

Jag heter Per Adolfsson och är VD för Microsoft i Sverige. Sedan Microsoft etablerades 1975 har vårt samhälle genomgått stora förändringar och en stor del av förändringarna beror på framväxten av ny teknik. Detta har i sin tur påverkat hur vi människor tänker och arbetar kring information, kommunikation och samarbete.

Samhällets utveckling har historiskt visat sig vara beroende av dess förmåga att ta till sig ny teknik, något som vi i Sverige varit bra på. Men det stannar inte där, IT har visat sig skapa så pass genomgripande förändringar att vår vardag och samhällsekonomi i allt högre grad tvinnas ihop med den tekniska utvecklingen.

Med ny teknik och nya möjligheter kommer också nya krav, inte minst vad gäller lagstiftning och på vårt sätt att arbeta. Vår förmåga att även fortsättningsvis leva upp dessa krav kommer att inverka på Sveriges ställning i den globala ekonomin.

Mot bakgrund av denna utveckling tycker vi det är viktigt att en bred diskussion förs kring de policyfrågor som ny teknik aktualiserar. Det bör ske på ett sådant sätt att många kan delta och få uttrycka sina åsikter.

Vår ambition är att den här bloggen ska utgöra en arena där ett sådant samtal kan föras. Därför hoppas vi att de tankar och förslag som presenteras här ska stimulera till kommentarer och återkoppling för att diskussionen ska kunna föras vidare.

Själv tror jag att det just nu finns ett par frågeställningar av central betydelse:

För det första, i takt med att allt mer information blir tillgängligt för allt fler ökar kraven på säkerhet och integritet – inte bara för privatpersoner utan också för företag och organisationer. Inte minst aktualiserar utvecklingen kring Molnet flera nya frågeställningar. Med de sociala nätverken kommer inte bara nya möjligheter att kommunicera och engagera utan också frågor kring hur människor ska förhålla sig till sin digitala identitet och de fotspår som lämnas i våra digitala system. Hur mycket information lämnar du själv ut över nätet?

För det andra, teknikens betydelse i skola och arbetsliv ställer stora krav på kunskap och en förmåga att fortsätta lära sig under hela livet. Samhället förutsätter i princip att vi ska förstå och kunna hantera de nya verktygen. Detta ställer krav på att såväl grundutbildning som fortbildning är har annammat den nya tekniken. Varför ges inte varje elev möjlighet att få en egen dator i skolan?

Kring dessa och andra frågor kommer, förutom jag själv, personer som arbetar på Microsoft och har ett särskilt ansvar kring utvecklingen av policyfrågor att skriva. Återkommande skribenter kommer att vara Daniel Akenine, nationell teknologichef, och Anders Johansson, chef för samhällskontakter. Läs mer om dem här.

Vi ser fram emot att ta del av dina tankar och åsikter kring dessa och andra frågeställningar.